Livs är kritiskt och pekar
på att många inte klarar att arbeta till dagens pensions-ålder.

I slutet av maj beslutade riksdagen att åldersgränserna i pensionssystemet ska höjas med ett år. 

Från och med 2023 höjs gränsen för när det som tidigast går att ta ut inkomstgrundad ålderspension till 63 år. I dag är det möjligt från 62 års ålder. Nästa år måste man också ha fyllt 66 år för att få garantipension, bostadstillägg för pensionärer och äldreförsörjningsstöd. I dagsläget går den gränsen vid 65 års ålder.

Livs förbundsordförande Eva Guovelin är kritisk till att åldersgränserna för pension flyttas uppåt.

– Höjda åldersgränser i pensionssystemen kommer att göra pensionssystemet än mer orättvist, säger hon till Mål & Medel.

Hon konstaterar att livsmedelsarbetare i nuläget generellt har låga pensioner, slitsamma jobb och att många inte klarar att jobba fram till dagens pensionsålder. Mot den bakgrunden är ett längre arbetsliv inte realistiskt, menar Eva Guovelin.

– Det behövs kraftfulla åtgärder för en bättre arbetsmiljö innan åldersgränser höjs. Livsmedelsarbetare förtjänar ett hållbart arbetsliv och en värdig pension utan en utsliten kropp. En höjd pensions-
avsättning ska vara finansierad av staten så att den inte påverkar löneutrymmet och därmed den allmänna pensionen.

Bakgrunden till de höjda åldersgränserna i pensionssystemet är att medellivslängden i Sverige ökar, vilket innebär att tiden som ålderspensionär blir allt längre.

Tanken är också att ersätta dagens starka 65-årsnorm med den så kallade riktåldern för pension som framöver ska styra åldersgränserna i pensionssystemet. 

Syftet med riktåldern, som ska börja användas 2026, är att pensionsåldrarna automatiskt ska anpassas med hänsyn till förändringar i medellivslängden i Sverige.