”Tinder är nog inte min grej”
Lusen kände sig ensam. När smålössen var hos henne, hade hon inte tid att känna efter. Då handlade allt om att fixa och göra. Men när de var hos sin pappa blev det ensamt. Mycket ensamt, till och med. Nu satt hon som vanligt framför tv:n och tryckte mellan kanalerna. Hon tänkte på sin väninna som just träffat ”den stora kärleken”. genom Tinder. Väninnan hade hävdat att det var där de fanns – universums bästa löss. Just denna kväll fick Lusen för sig att även hon borde testa. Hon hade inte känt pirret på många år. Faktiskt inte sen hennes ex-man varmt slagit sina känselspröt runt hennes midja efter deras första dejt och sagt: ”Take me to bed or lus me forever.”
Många år senare loggade hon nu in i appen och började svajpa. Höger, vänster, höger.
Det här går med en väldig fart tänkte hon roat. Man väljer och väljer bort.
Men bara några minuter senare började väljandet kännas enformigt.
Samtidigt växte en tanke fram: Att allt i livet verkade handla om att välja. Välj elbolag, välj parti, välj pastasort i butiken. Hon kände inte igen sig i det. Oftast, i alla fall så som det varit för henne, hade saker och ting mer handlat om tillfälligheter. Man flyttade in i en bostad knutet till ett speciellt elbolag, man köpte den pastasort som fanns närmast till hands i butiken. Och inte minst: Man blev ihop med någon som råkade korsa ens väg. Man svajpade inte åt olika håll. Hon la undan mobilen och tänkte på Lusan, hur länge hade hon svajpat?
Hur många år av höger, vänster, höger skulle det behöva ta?
Och var det ens värt det? Om svajandet nu blev en så central viktighet att andra saker hamnade i skymundan, då gick ju livet självt förlorat, under tiden.
Det måste finnas ett annat sätt. En tillfällighet. Ett vardagligt under.
Nej, det här med Tinder var inte Lusens grej. Hon hade viktigare saker att göra.
Hon tryckte på tv:n igen och fortsatte att bläddra mellan kanalerna. Upp och ner, fram och tillbaka. I morgon bestämde hon, i morgon skulle hon köpa det där gymkortet. För det var kanske där han skulle finnas, hennes drömprins.
I morgon skulle det vara slut med både: Höger, vänster och fram och till-baka.
I morgon började livet.