Tummen upp för interna visselblåsarkanaler

Nu måste större företag ha interna kanaler för visselblåsning. Det är en del av den nya visselblåsarlagen. Både fackklubbar och arbetsgivare ger tummen upp till interna kanaler. Samtidigt lyfter de fram vikten av förtroende och öppenhet mellan företag och anställda.

Sedan den 17 juli i år ska verksamheter med 250 anställda eller fler ha interna visselblåsarkanaler.

På Norrmejerier inrättades en sådan funktion i mars i år.

– Allmänt tycker jag att det är bra att man har en lag som säger att företag ska ha en visselblåsarfunktion, säger Janne Vaattovaara, ordförande för Livsklubben på Norrmejerier i Umeå.

Han ser det som en fördel att det finns en extra kanal utöver facket där det är möjligt att larma om missförhållanden.

– Den kollektiva fackliga organisationen är ganska stark på vårt företag, men till exempel har Ledarna inte samma lokala organisation här. Är man arbetsledare och upptäcker något som det borde larmas om så har man ju en kanal att gå genom.

• Känner folk till den här funktionen?

– Det har varit information i internnyheterna, i fikarummen och muntligen av arbetsledarna. Personalen kanske inte vet exakt alla detaljer eller tagit till sig all information, men de vet att funktionen finns.

Norrmejeriers visselblåsarfunktion fungerar på så sätt att anmälningarna, som kan vara anonyma, först hanteras av ett externt bolag som gör en första bedömning av huruvida ärendet faller inom visselblåsarlagens syfte. Därefter går ärendet till en förtroendegrupp inom Norrmejerier.

Norrmejeriers HR-chef Gabriella Rahm ser också positivt på visselblåsarfunktionen.

– Vi tycker att det är bra och vi ställer oss positiva till såväl lagen som till kraven på de här funktionerna. Vi är en organisation med nästan 500 medarbetare. Jag tycker det är rimligt att man i en organisation av den storleken ställer krav på att man har en sådan funktion, säger hon.

Hittills har Norrmejerier inte fått in några visselblåsarärenden via den nya kanalen.

Gabriella Rahm lyfter samtidigt fram vikten av att anställda känner förtroende för sin chef och att man vågar ta upp problem i det dagliga arbetet.

– Visselblåsartjänsten ska inte ta något från den kommuni-kation som finns dag-ligen. Det är jätteviktigt att den lever kvar. Man ska känna att det är tillräckligt högt i tak för att föra dialog om problem öppet och att man agerar om man ser något som är felaktigt.

På andra håll har visselblåsarfunktioner funnits länge. Orkla har sedan 2018 haft ett sådant system på plats, samt innan dess även en sorts mejlfunktion för visselblåsare.

Alexandra Callegari Lindholm, HR-direktör på Orkla Foods Sverige, ser fördelar med visselblåsarsystemet.

”Den största vinsten vi ser är att om allvarliga missförhållanden kan upptäckas på ett tidigt stadium har vi bättre möjlighet att förebygga riskerna och begränsa skadorna, vilket är till fördel inte bara för Orkla utan också för våra medarbetare och andra intressenter”, skriver hon i en kommentar till Mål & Medel.

Även hon lyfter fram att kulturen på företaget ska präglas av öppenhet och att medarbetare ska ha förtroendet att lyfta problem de ser till sin chef. 

Hur många ärenden som kommer in genom Orklas vissel-
blåsarkanaler vill företaget inte uppge. 

Stefan Hall är ordförande för Livsklubben på Orkla i Kumla. Hans bild är att visselblåsarärenden inte är särskilt vanliga. Samtidigt är han positiv till att funktionen finns.

– Att kanalen finns tror jag är förbaskat bra. Det är väl kanske tråkigt att den ska behöva finnas, för jag kan tycka att det kan vara ett tecken på att man har lågt i tak. Och det är ju inte bra, säger han.

Stefan Hall menar att det ideala vore om varje anställd känner sig så trygg att den kan föra fram åsikter och synpunkter direkt till företaget.

– Känner man inte det så tycker jag självfallet att man ska gå till sin fackliga representant som i sin tur får ta det vidare. Men har man inte det här förtroendet fullt ut så är den här möjligheten till visselblåsning väldigt viktig.

På Orkla i Kumla är dock relationen mellan arbetsgivare och fack god, enligt Stefan Hall.

– Ja, det tycker jag. Sedan att vi inte alltid är överens om saker och ting, det är en annan femma – men det är ju så det är och det är så det kanske också ska vara.