”Kött- och charkföretagen i Sverige befinner sig i en allvarlig situation”
Kött- och charkföretagen i Sverige befinner sig i en allvarlig situation där det är näst intill omöjligt att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens, skriver Magnus Därth och Björn Hellman.
Magnus Därth, Kött och Charkföretagen, och Björn Hellman, Livsmedelsföretagen.
För sex år sedan antog en enig riksdag en Livsmedelsstrategi för Sverige med det övergripande målet om en ökad och mer konkurrenskraftig svensk livsmedelsproduktion till 2030. Pandemin och Rysslands krig i Ukraina är händelser som på ett nytt sätt fått oss att inse hur avgörande och samhällsviktig livsmedelsförsörjningen är. Det finns nu en bred insikt om att Livsmedelsstrategin behöver uppdateras och då är det helt centralt att fokusera på den kompetensbrist som hotar svensk livsmedelsproduktion. Utan fler nya medarbetare stannar svensk livsmedelsproduktion.
Branschen är en nyckelaktör inom den svenska livsmedelsberedskapen och försörjningsförmågan. Att Sverige har en fungerande livsmedelsförsörjning är även en avgörande faktor för att uppfylla kravet om ett robust samhälle i ett framtida NATO-medlemskap. Dessvärre befinner sig kompetensförsörjningen inom stora delar av svensk livsmedelsproduktion generellt, och inom kött- och charkindustrin mer specifikt, i ett akut läge. Det råder stor brist på såväl slaktare, styckare och charkuterister som livsmedelsoperatörer och tekniker. Det är slutsatsen i de tre olika rapporter (2021) som kartlägger utbildningsutbudet, beskriver företagens behov och föreslår åtgärder inom kött och chark. Rapporterna är framtagna av Kött och Charkföretagen i samarbete med Livsmedelsföretagen inom ramen för livsmedelsstrategin och på uppdrag av regeringen. Nu är det hög tid att göra verklighet av förslagen.
Svårt att rekrytera arbetskraft
Kött- och charkföretagen i Sverige befinner sig i en allvarlig situation där det är näst intill omöjligt att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens pga avsaknad av grundutbildning. Samtidigt finns ett stort behov av arbetskraft där hundratals personer behöver rekryteras de närmaste åren. Bristen på utbildningar har gjort att branschen blivit strukturellt beroende av utländsk bemanning, vilket i sin tur ökar sårbarheten i händelse av kris.
Den sista gymnasieutbildningen med inriktning mot slakt, styckning och charkuteri lades ner hösten 2020 och har inte ersatts av annan utbildning.
Företagens stora beroende av utländsk arbetskraft har även accelererats av inhemska beslut och förutsättningar. Den sista gymnasieutbildningen med inriktning mot slakt, styckning och charkuteri lades ner hösten 2020 och har inte ersatts av annan utbildning. Arbetsförmedlingens rekryteringsutbildning för kött och chark upphandlades under 2022 utan att ta hänsyn till branschens behov och synpunkter. Det gör att det blivit svårare att få till utbildningsstarter. Denna utveckling har skett samtidigt som riksdagen, i den nationella livsmedelsstrategin, slagit fast att svensk animalieproduktion ska öka, och att Sveriges försörjningsförmåga ska stärkas. Det sker också i ett läge när efterfrågan på svenskt kött är stor och fler konsumenter vill köpa närproducerat, hållbart och högkvalitativt kött från Sverige. Nu behöver rätt förutsättningar komma på plats.
Akut behov av strategi
Svensk livsmedelsproduktion i allmänhet, och kött- och charkindustrin i synnerhet, har ett akut behov av en samlad strategi för kompetensförsörjningen i livsmedelskedjan där alla relevanta myndigheter samverkar och vidtar åtgärder med tydliga gemensamma mål. Utan en gemensam kompetensstrategi inom livsmedelsstrategin riskerar andra satsningar att inte ge resultat och det brådskar. 2030 är bara sju år bort och mycket återstår att göra. En kompetensstrategi för livsmedel med ett kompetenslyft är därför nödvändig för att livsmedelsstrategin ska kunna leverera.
En framtida kompetensstrategi för livsmedel fram till 2030 bör bland annat innehålla:
- En utbyggd myndighetssamverkan för kompetensförsörjningen i livsmedelskedjan med tydligt satta mål och ett fokus på att lösa både grundutbildning och högre utbildning i hela livsmedelskedjan
- Kompetensstrateger som tillsätts för de branscher som har särskilda behov för att samordna, driva och utveckla initiativ och därmed förverkliga livsmedelsstrategins målsättning om att det ska vara lätt att rekrytera kompetent personal i hela livsmedelskedjan
- En särskild satsning på att tillgängliggöra företagsanalyser och kompetenskartläggningar för företag för att tydliggöra vilken kompetens som saknas på företagen eller vilken kompetensutveckling som behövs ute på enskilda företag
- Statligt eller annat offentligt stöd som säkerställer att tillverkande företag som utbildar inom rekryteringsutbildning erhåller en rimlig ekonomisk ersättning för sin insats samt att det säkerställs att det utbildningsmaterial som används är kvalitetssäkrat av branschen och därmed möter företagens behov.
- Ett kompetenslyft med offentligt finansierade kompetenscheckar för befintlig personal där den ”utbildningsskuld” som byggts upp pga bristen på grundutbildning avhjälps
- Ett uppdrag till Skolverket att genomföra en riktad satsning på regionalt yrkesvux inom kött och chark med målet att starta minst fem utbildningar årligen runt om i landet. Denna satsning bör kompletteras med att kommuner ges särskilda ekonomiska möjligheter att inventera behovet av kommunal vuxenutbildning hos kött- och charkföretag i den egna och näraliggande kommuner.
En riktad satsning på kompetensförsörjning för livsmedel inom ramen för en uppdaterad livsmedelsstrategi fram till 2030 är helt avgörande för att målen i strategin ska nås. En sådan satsning kommer också att förstärka övriga insatser. Nu är det upp till den nytillträdda regeringen att visa handlingskraft och vidta åtgärder. Vi är redo att hjälpa till så att rätt insatser för företagen kommer på plats.
