Lage Andréasson är död – Bror Perjus minns en särpräglad arbetarledare

Lage Andréasson var en i ordets allra bästa mening särpräglad arbetarledare. Han var en bokslukare. Läste ständigt skönlitteratur. Höll reda på författarna. Han var musikalisk. Spelade gitarr och sjöng på fackliga möten. Han tecknade, ständigt … När han ledde sammanträden ritade han karikatyrer av mötesdeltagarna i marginalen på dagordningen, omväxlande med naturenscenerier.

Och givetvis var han en skicklig historieberättare och folktalare som omväxlande rev ned skrattsalvor och applådåskor. Däremellan vandrade han i lugna skogar och plockade svamp och bär. Och inte var han särskilt skrytsam heller! Trots att han påstod att han kunde namnet på alla ätbara svampar i den svenska naturen.

Utbildad konditor

Han utbildade sig till konditor vid Bräutimgams Konditori i hemstaden Göteborg och flyttade till Stockholm som facklig ombudsman för Livsmedelsarbetarförbundet i mitten av 1970-talet. Precis i den tid då den fackliga kampen om företagsdemokrati, bättre arbetsmiljö och bättre arbetsvillkor blev en huvudfråga för den fackliga rörelsen vid sidan av lönekampen.

Sedan var det ganska självklart att han 1979 valdes till förbundets ordförande och som sådan lyfte perspektiven och horisonterna rejält för den fackliga rörelsen och särskilt då Livsmedelsarbetareförbundet.

Under hans tid blev förbundet ett sorts avantgarde såväl i Sverige som inom den internationella fackliga rörelsen. Han valdes till ordförande 1989 – 1993 för hela världens livsmedelsarbetare. På den posten var han med om att tvinga den globala livsmedelskoncernen Unilever till fackliga eftergifter under apharteid i Sydafrika och Coca Cola Company att intervenera för att stoppa systematiska mord på fackliga ledare i Guatemala City.

Långt före sin tid

Han bjöd in arkitektelever från KTH att rita ett mejeri anpassat efter mejeriarbetarnas egna villkor. Det visade sig inte lätt i kamp med lantbrukskooperationens mer råa vinstintresse. Men han drog också samman en arbetsgrupp för ett nytt näringspolitiskt handlingsprogram för livsmedelsarbetarna.

Det formades till en plädering för en alternativ produktion mindre styrd av vinstintresset och mer inriktad på kvalitet och anpassad till naturens villkor. Där ställdes till och med kravet på livsmedelsarbetarna själva att de skulle ta ett ansvar för ”produktionens inriktning och kvalité”.

Det är idéer som fortfarande är långt före sin tid. Dessvärre har utvecklingen sedan en tid gått åt motsatt håll. Men Lage tog oförfärat itu med en mera krass och materialistisk arbetarrörelse.

Vi hade behövt honom nu

Jag väljer att citera hans anförande vid en facklig kulturkonferens som arrangerades 1988 av livsmedelsarbetarna i Norge och Sverige på konferenshotellet Voxenåsen, högt uppe på Holmenkollen.

– Arbetarrörelsen satsade ensidigt på materiell tillväxt och glömde både kulturen, ideologin och miljön, sa Lage Andréasson i ett engagerat anförande. Vi tystade kritiker som Vilhelm Moberg, Ivar Lo Johansson och Sara Lidman. Vi förstörde inte bara den mänskliga kulturen, vi raserade naturen, förödde råvarorna, skitade ned våra vatten och tog död på fisken. Ackordssystemen drev arbetarna till förslitning och utslagning ur arbetslivet. Men det kom en motreaktion i slutet av 60-talet. Ungdomen revolterade …

Snacka om att vara före sin tid! Han missade bara det globala hotet mot klimatet. Vi hade behövt honom här och nu, det är många som saknar dej Lage Andréasson, vila i frid!

Givetvis tjänade han också åren 1996 – 2004 som ordförande för en annan av vårt lands stora folkrörelser, Pensionärernas Riksorganisation, PRO, med över 250 000 medlemmar.

Fotnot: Lage Andréassons citat är hämtat ur Mål och Medel, nr 19, 6 dec 1988, sid 16-19.

• Bror Perjus

  redaktör för livsmedelsarbetarnas tidning Mål och Medel 1974 till 2002