Slakterier kan tvingas till kamerabevakning

Förra året gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att titta på hur kamerabevakning skulle kunna stärka djurskyddet på slakterier och lämna förslag på hur ett krav på kamerabevakning skulle kunna se ut.

Nu är utredningen klar. En av slutsatserna är att kamerabevakning kan vara ett verktyg för att stärka djurskyddet vid slakterierna, men att det är oklart i hur stor utsträckning.

Bland de möjliga fördelarna med kamerabevakning nämns att det kan ha en positiv förbyggande inverkan på slakteripersonalens beteende vid djurhanteringen. Kamerabevakning kan också göra det möjligt att utreda och kontrollera hanteringen av djur vid tidpunkter då slakteri- eller tillsynspersonal inte är på plats.

Ersätter inte kontroller på plats

Samtidigt pekar utredningen på att den viktigaste kontrollen av djurskyddet på slakterier sker genom fysisk kontroll på plats och att granskning av bilder inte bör ersätta några fysiska kontroller på slakterierna.

I utredningen föreslås en ny lag om krav på kamerabevakning. Om ett sådant obligatoriskt krav införs bör det enligt utredningen gälla för alla slakterier och djurslag, och krav på kamerabevakning bör då gälla på alla områden på slakteriet där levande djur hanteras.

Enligt utredningen det bör var slakterierna själva som ansvarar för kamerabevakningen och tanken är att de inspelade bilderna ska sparas i två månader. Det ska enligt utredningen gälla rörliga bilder men utan krav på ljudinspelning.

Samtidigt måste ett krav på kamerabevakning bland annat vägas mot riskerna för den personliga integriteten, inte minst eftersom förslaget innebär att arbetsgivare utför kamerabevakning av sin personal.

Utredningens bedömning är dock att de regler som redan finns om sekretess, tystnadsplikt och i dataskyddslagstiftningen ger ett tillräckligt bra skydd för den personliga integriteten.

Livs vill tycka till

Om regeringen går vidare med förslagen återstår att se. Den vanliga ordningen är statliga utredningar skickas ut på remiss så att myndigheter, organisationer och andra berörda får lämna synpunkter. Därefter beslutar regeringen om den vill gå vidare och lägga fram ett lagförslag till riksdagen.

– Livs har tagit del av utredningen, men vi har ännu inte gjort någon analys av innehållet. Vi förutsätter att Livs blir remissinstans och vi avser då att lämna ett remissvar, säger Ken Clignéz, branschansvarig central ombudsman, i en kommentar till Mål och Medel.

Är du intresserad av att läsa utredningen finns den publicerad på regeringens webbplats.