För stor arbetsbörda och bristande ledarskap är två av de främsta orsakerna till stress och psykisk ohälsa i arbetslivet. Det säger Kristina Glise, medicine doktor och överläkare på Institutet för stressmedicin i Göteborg, som har arbetat med patienter med utmattningssyndrom under många år.

Bland livsmedelsarbetare är risken att drabbas av utmattningssyndrom stor. Afas senaste årsrapport visar till exempel att psykiska diagnoser är den näst vanligaste orsaken till sjukfrånvaro bland livsmedelsarbetare.

Även Försäkringskassans senaste statistik pekar åt samma håll. År 2022 fanns det, enligt Försäkringskassan, 99 sjukfall per 1 000 förvärvsarbetare inom Livsmedelstillverkning, och bland dessa hade 17,1 procent en psykisk diagnos.

Kristina Glise, överläkare på Institutet för stressmedicin i Göteborg.
Kristina Glise, överläkare på Institutet för stressmedicin i Göteborg.

Arbetsgivarnas ansvar

Enligt Kristina Glise vilar ett tungt ansvar på arbetsgivare när det handlar om stressrelaterade problem på arbetsplatsen.

– Om man i ett tidigt skede upptäcker medarbetare som mår dåligt på grund av arbetet finns det möjlighet att göra justeringar som kan få symptomen att försvinna. Om inget görs är risken för sjukskrivning stor.

Och personer som blir sjukskrivna för utmattningssyndrom kan bli långvarigt sjuka.

Förutom att riskbedöma och upprätta handlingsplaner, hur kan arbetsgivare ta reda på om en medarbetare riskerar att drabbas av utmattningssyndrom?

– Det finns olika instrument som arbetsgivarna kan använda, till exempel enkäter för att screena hur personalen mår. Om det finns medarbetare som mår dåligt är det viktigt att ha samtal, stötta och följa upp.

– Det är också viktigt ur produktivitetssynpunkt. Enligt en enkätstudie som vi gjorde 2004–2010 och som byggde på självskattning av utmattning ansåg 16 procent av de svarande att de var utmattade. Är man utmattad är risken stor att arbetsförmågan försämras, dessutom har man 30 gånger högre risk att lida av andra hälsoproblem.

Nästan hälften av sjukfallen är psykiatriska

Av samtliga pågående sjukfall i Sverige i december 2022 var knappt hälften sjukfall med en psykiatrisk diagnos.

Psykiatriska diagnoser, exempelvis stressrelaterad psykisk ohälsa, är de vanligaste diagnosgrupperna för både kvinnor och män, men andelen sjukskrivningar i psykiatriska diagnoser är högre bland kvinnor.

I allmänhet ökar sjukfrånvaron med åldern, men sjukfrånvaron i psykiatriska diagnoser dominerar i yngre åldrar och är som högst bland de som är 30–39 år.

2022 fanns 99 startade sjukfall per 1 000 förvärvsarbetare inom Livsmedelstillverkning, vilket kan jämföras med 94 för samtliga branscher i landet. Bland dessa gällde 17,1 procent en psykisk diagnos.

Källa: Försäkringskassan