Under förra året gjorde skyddsombud i livsmedelsbranschen totalt nio anmälningar om brister i arbetsmiljön till Arbetsmiljöverket, så kallade 6:6a-anmälningar. Det är en liten ökning jämfört med 2022, då det kom in sju anmälningar.

Men att dra några slutsatser om huruvida arbetsmiljön i branschen blivit bättre eller sämre enbart utifrån den här statistiken är svårt, menar Andreas Marklund, central ombudsman på Livs.

– Vår tanke är att vi ska göra 6:6a-anmälningar när det behövs, vilket gör att det vissa år blir fler och andra år färre, säger han.

Under 2020 gjordes sju 6:6a-anmälningar till Arbetsmiljöverket som gällde livsmedelsföretag. Men året därpå gjordes bara två anmälningar. Andreas Marklund tror att pandemin, som då var inne på sitt andra år, är en förklaring – den blev en gemensam fiende att samlas kring.

Fem staplar som visar antalet anmälningar från från 2020 - 2024
Mål och Medel har tittat på statistik från Arbetsmiljöverket över antalet 6:6a-anmälningar om brister i arbetsmiljön där skyddsombud begärt att myndigheten ska ingripa. Siffrorna har sedan filtrerats ner till branscherna kopplade till livsmedelsindustrin.

Antal 6:6-anmälningar från skyddsombud till Arbetsmiljöverket i branschgrupperna livsmedelsframställning, framställning av drycker samt tobaksvarutillverkning 2019–2023.

– I början av pandemin var det tufft, innan man lärde sig att hantera sådant som att hålla avstånd och jobba på ett säkert sätt. Därför var nog siffrorna högre 2020 än 2021. Sedan blev vi bättre på att anpassa oss. Min upplevelse är att samverkan fungerade väldigt bra under den här perioden, där vi från fackligt håll var involverade i allting i ett tidigt skede och att vi och arbetsgivarna tog ansvar för arbetsmiljön tillsammans. Precis som det ska fungera.

Anmälde fyra gånger

Vid problem i arbetsmiljön är ett första steg att lyfta det till arbetsgivaren. Om inget händer kan skyddsombud begära åtgärder genom en 6:6a-anmälan. En sådan anmälan går först till arbetsgivaren. Men om skyddsombudet inte blir nöjd med svaret eller åtgärderna från arbetsgivaren går det att vända sig till Arbetsmiljöverket.

På Arla Foods i Kvibille valde skyddsombud från Livs att göra det hela fyra gånger under 2023.

– Övergripande handlade det om att arbetsgivaren och vi i skyddsorganisationen hade olika syn på saker och ting. Vi stod väldigt långt ifrån varandra när det gällde frågor om arbetsmiljön och vi kände att vi behövde hämta in någon annans utlåtande. Då är det Arbetsmiljöverket som man får vända sig till, säger Theresa Malé, skyddsombud och ordförande för Livsklubben på Arla i Kvibille.

En av anmälningarna gällde ventilation och värme på cheddaravdelningen. I det fallet larmade Theresa Malé om en mycket besvärlig arbetsmiljö med personal som under sommarmånaderna blev genomsvettiga, svimfärdiga och yra.

Varför tog du det ärendet vidare till Arbetsmiljöverket?

– Arbetsgivaren valde en väg där de gick in och justerade den befintliga ventilationen och kopplade på fler utblås. Problemet var bara att det inte hade någon effekt, vilket vi på golvet insåg. Vi tyckte inte att arbetsgivaren jobbade på ett rationellt sätt.

”Känns bra inför sommaren”

Efter inspektion beslutade Arbetsmiljöverket om ett föreläggande mot Arla. Myndigheten krävde att arbetsgivaren skulle agera och bland annat göra en luftflödesmätning, annars riskerade företaget att få betala ett vite på 150 000 kronor.

Enligt Theresa Malé hanterade Arla Arbetsmiljöverkets beslut på ett mycket bra sätt, både vad gäller att svara på myndighetens frågor, genomföra åtgärder och skicka in protokoll på luftflödesmätningar.

– Men det var ju egentligen inte luftflödet som var problemet, utan värmen i lokalen. Här vill jag ge arbetsgivaren en stor eloge, för de fixade en AC-anläggning vilket var vad vi efterfrågade. Nu är det en dräglig arbetsmiljö på cheddar och det känns jättebra inför sommaren.

Även de andra arbetsmiljöbristerna som lyftes i 6:6a-anmälningar har åtgärdats. Det rörde dels schemafrågor med risker kring ensamarbete, dels buller.

– Företaget håller på att sätta upp bullerskydd och de schemafrågor vi lyfte har vi också enats om. Arbetsgivaren har lyssnat på oss och vi har fått tillbaka det schema som vi ville ha.

En kvinna med blont hår, som har på sig en vitrande skjorta, tittar in i kameran mot en ljus turkos bakgrund.

Arbetsgivaren har lyssnat på oss och vi har fått tillbaka det scheman som vi ville ha

Theresa Malé, skyddsombud och ordförande för Livsklubben på Arla i Kvibille

Andreas Marklund, central ombudsman på Livs, bedömer att majoriteten av de 6:6a-anmälningar som görs av Livs skyddsombud inte går vidare till Arbetsmiljöverket, ofta för att arbetsgivaren tar tag i problemet.

– Målet är ju egentligen att vi inte ska behöva använda oss av 6:6a, utan att vi ska ha en så bra samverkan med arbetsgivare att det inte behövs. Men 6:6a är ett bra verktyg, och de gånger vi använder det brukar situationen lösa sig när arbetsgivaren får anmälan på bordet.

Andreas Marklund framhåller dock att det är viktigt att de 6:6a-anmälningar som görs är korrekta och väl underbyggda.

– Det är viktigt vi checkar av att vi gjort alla steg, att vi tagit upp saker på rätt sätt och dokumenterar vad som sägs på möten och så vidare. Då är det lättare att hantera och att argumentera för sin sak, säger han och fortsätter:

– Då brukar det också ge bra effekt. När vi lägger en 6:6a ska det också vara en 6:6a. Det är också bra för vår trovärdighet. Man ska inte göra det för att man är förbannad på arbetsgivaren eller något sådant.

En person med kort hår och glasögon står vänd mot kameran. De har på sig en grå sweatshirt med delvis synlig text. Bakgrunden är ljusblå.

Målet är ju egentligen att vi inte ska behöva använda oss av 6:6a, utan att vi ska ha en så bra samverkan med arbetsgivare att det inte behövs

Andreas Marklund, centralt skyddsombud på Livs

Andreas Marklund tycker att det kan vara en bra idé för skyddsombud att ta hjälp för att anmälan ska bli så bra som möjligt.

– Det kan vara tufft för ett skyddsombud att göra en 6:6a-anmälan. Då är det bra att ha stöd från sin klubb, huvudskyddsombudet eller sin ombudsman som kan coacha, stötta och hjälpa till. Man ska känna att man har den tryggheten.

Bra dialog och samverkan

Theresa Malé på Arla Foods i Kvibille tycker att samverkan kring arbetsmiljön fungerar bättre nu jämfört med förra året.

– Jag tror inte att vi kommer behöva använda oss av 6:6a-anmälningar så mycket framåt. Det känns som om de här turerna förra året har gjort att arbetsgivaren lyssnar mer på oss nu. Vi har bättre samtal och kan bolla idéer och förslag om arbetsmiljön på ett bättre sätt.

Theresa Malé framhåller att man i första hand ska sträva efter en bra dialog och samverkan med arbetsgivaren för att lösa brister i arbetsmiljön. Samtidigt menar hon att det är bra att det finns en möjlighet att vända sig till Arbetsmiljöverket.

– Det är klart att det är tråkigt om man står långt från arbetsgivaren i de här frågorna. Men då är det bra att man kan inhämta en myndighets åsikt och på så sätt ge arbetsgivaren ett annat perspektiv på problemet: att det vi tar upp faktiskt är ett problem som måste jobbas med. Ibland kan det hjälpa att höra samma sak fast med andra ord och av någon annan.