Ni har båda bakgrund inom polisväsendet, som spanare och kriminaltekniker. Hur gör det era böcker annorlunda?

– Det är alltid lättare att gräva där man står och våra samlade erfarenheter är förstås vårt främsta verktyg för att skapa verklighetstrogna polismiljöer, utredningsåtgärder och riktiga poliskaraktärer. Det är något som många andra deckarförfattare tyvärr ofta misslyckas med.

Skapade sig själv

I nya boken återkommer utredaren Nikki Hahn från er första bok Någon måste dö. Denna gång får hon en försvunnen miljardärshustru och ett mord i en trappuppgång på sitt bord. Hur har ni skapat karaktären?

– På något märkligt sätt skapade Nikki sig själv. Yrkesmässigt är hon ganska lik Lena så klart, med expertkunskap inom spaning. Men Nikkis väsen kom av sig själv. Hon är skapad av sin egen historia precis som vi alla är: en produkt av föräldrar, vänner, yrkestid och fritid. Vi skapade hennes driv, inre motor och jävlar anamma, resten kom av bara farten.

Hur löser ni det om ni inte är överens om hur intrigen ska utvecklas?

– I regel fortsätter vi att mejsla fram intrigen genom att testa våra olika spår. Inte sällan landar vi i slutändan någonstans mitt emellan bådas våra förslag och inser att vi hamnat rätt.

Otäckt men tryggt

Ni driver också en podd tillsammans. Varför tror ni att många människor är så intresserade av true crime?

– Det finns en snudd på morbid nyfikenhet och fascination över att vissa människor är förmögna att begå fasansfulla handlingar som bryter mot de flesta andras värderingar och normer. Det mörka och farliga är ack så spännande och poddformatet ger en möjlighet att under trygga former närma sig det otäcka. Att förstå det man fruktar mest kan dessutom göra det lättare att hantera sin egen otrygghet och rädsla.