Facken tvekar om treårigt avtal – osäker omvärld avskräcker
Ska vårens nya kollektivavtal bli så långa som tre år? Det osäkra världsläget gör att både arbetsgivare och fack i industrin tvekar att binda sig så länge.
Donald Trumps inverkan på säkerhetsläget och världsekonomin får svenska fack och arbetsgivare att tveka kring att skriva fleråriga avtal.
På måndagen svarade facken och arbetsgivarna i industrin på den avtalsskiss de i fredags fick från de opartiska ordförandena (opo).
Opo-gruppen, som leder industrins avtalsförhandlingar sedan 1 mars, har föreslagit ett treårigt avtal där det sista avtalsåret är uppsägningsbart.
Ettårigt avtal utgångspunkten
Facken inom industrin är tveksamma till ett treårigt avtal men är beredda att förhandla vidare om det under förutsättning att innehållet är det rätta.
– Vår utgångspunkt är ett ettårigt avtal. Om vi ska teckna längre avtal måste de innehålla löneökningar på rätt nivå. Det behöver också innehålla avsättningar till arbetstidsförkortning och en låglönesatsning på de avtalsområden där detta krav finns med, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson till Arbetet.
Även arbetsgivarna tvekar
Även arbetsgivarna är denna gång tveksamma till att låsa sig i ett långt avtal. Teknikföretagen pekar på global politisk instabilitet och osäker utveckling i världsekonomin.
– Vår utgångspunkt är att träffa ett avtal som sett till längd och kostnadsnivå utgör en stabiliserande kraft på en osäker arbetsmarknad. Samtidigt måste vi med någorlunda säkerhet kunna överblicka den tidsperiod som vi intecknar genom det nya avtalet. Här ser vi naturligtvis stora utmaningar, säger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin.
Krig och tullar
Han pekar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och att Trumpadministrationens tillträde i USA innebär osäkerhet både i säkerhetspolitiken och världshandeln.
Arbetsgivarna vill jobba vidare utifrån skissen och betonar att det normerande avtalsvärdet ska vara uttryckt i procent.
Möjlig strid om arbetstiden
Facken kräver fortsatt arbetstidsförkortning i form av påfylland i tidbanken eller utökad delpension.
Arbetsgivarna kräver tvärtom att avtalad arbetstidsförkortning ska dras tillbaka – om det i framtiden sker lagstiftning om kortare arbetstid. Marie Nilsson ställer sig frågande.
– Det är lite tidigt att ställa krav och komma med lösningar på något som är så hypotetiskt.
Hon betonar att IF Metall anser att arbetstidsförkortning ska hanteras av parterna.
– Då tycker jag arbetsgivarna borde visa att de klarar av att förhandla om den här frågan.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Mål och Medel och flera andra titlar ingår i LO Mediehus
