– EUs livsmedelslag tycker jag är ett steg framåt för yttrandefriheten, säger Kurt Junesjö, jurist på LOs rättsskydd.

[Ur nummer: 01/2003] Han säger att den är mycket bättre än Lex-Sarah inom vården som fått mycket positiv uppmärksamhet, men som fortfarande är kvar i den dåliga svenska rättstraditionen att den anställde först måste underrätta sin arbetsgivare om missförhållandena och vänta på att denne ska rätta till dem, innan han kan vända sig till behörig myndighet.
I Sverige säger rättspraxis (AD-domar) att lojaliteten med arbetsgivaren går före solidariteten med allmänheten.
– Jag tycker att det här är ett fullkomligt felaktigt synsätt, det går tillbaka till den gamla legostadgan, det är inte anpassat till vårt moderna, demokratiska samhälle.

Kriminell handling
Enligt den svenska rättspraxisen kan en anställd vända sig direkt till en myndighet bara om han vet att arbetsgivaren begått en kriminell handling som renderar fängelse på straffskalan och det vet den anställde inte förrän efteråt, alltså när domen har meddelats.
Kurt Junesjö menar att det är en orimlig lojalitet.
– En anställd på till exempel en korvfabrik borde få vända sig direkt till myndigheten om det är bråttom och det finns risk för att salmonellasmittat kött kan komma ut på marknaden. Han ska inte först behöva gå till sin arbetsgivare.
EUs nya livsmedelslag lyfter fram medborgarintresset, konstaterar han, men dess betydelse begränsas av att lagen ska tillämpas i enlighet med nationell rättspraxis.

Inte tillräckligt
– Spontant tror jag inte att den är tillräckligt vass för att bryta igenom svensk rättspraxis. Men visst är det ett steg i rätt riktning. Och jag kan tänka mig att man i framtiden, om ett anställningsskyddsmål kommer upp i AD, kommer att begära ett utlåtande från EU-domstolen.