[Ur nummer: 04/2003] För två år sedan såg jag av en slump på ett TV-program om internationella pensioner. Där sades det att: Hade man en gång arbetat i ett annat EU-land hade man troligtvis rätt till pension därifrån för de år man hade varit verksam därstädes. Allt enligt en  EU-förordning.
Berördes man av detta skulle man vända sig till Försäkringskassan.
Jag gjorde det och med hjälp av Försäkringskassan och en massa pappersexercis fick jag efter ungefär ett halvt år besked om beviljad pension från mitt forna hemland. Jag fick dock inte pension för alla mina verksamma år där. Därför att jag inte kom i tid med mitt krav när jag fyllde 65 år.
Varken ambassaden, försäkringskassan eller facket har med ett ord informerat mig om dessa utlandspensioner. Säkerligen har denna informationsbrist drabbat  de flesta invandrarpensionärer varav många har varit trogna LO-medlemmar.
Därför tycker jag att mål&medel  framöver skriver en påminnelseartikel om detta. Helst med ”stora bokstäver”.

Hälsningar Feza

Svar direkt:
Vi lovar, i nästa nummer, skall vi titta närmare på vad som gäller och inte gäller när det handlar om ”invandrarpensioner”.

Redaktionen