Samarbete för att minska allergier och astma bland bagarna

Hur kommer vi till rätta mjöldammsproblemet inom bagerierna ?
Har ni några bra förslag? frågar man sig på IVL Svenska Miljöinstitutet, som sen några år tillbaka bedriver ett så kallat ”mjöldammsprojekt”.

[Ur nummer: 10/2003] Bageriastma är en känd yrkessjukdom och bagare löper mer än dubbelt så stor risk att få astma som folk i allmänhet. För den som arbetar med dammande moment som till exempel trågning, ökar risken ytterligare. Risken att drabbas av allergisk snuva är ännu större.
Bagare drabbas av luftvägsproblem på grund av att det i luften finns mjöldamm som de andas in. Mjöl består av olika stora partiklar. De större partiklarna faller ner och lägger sig på maskiner, hyllor och golv, medan de små partiklarna som inte ögat kan se, håller sig svävande i timmar.
Vad kan man göra för att minska risken att drabbas av astma eller andra besvär?

Extra farliga moment
Ju högre halt av mjöldamm som finns i luften, desto större är risken att drabbas. För att kunna arbeta säkert måste därför halten av mjöldamm i luften minimeras. Vid arbete i bageriet finns några moment som är extra dammande:
* Satsning av mjöl, uppvägning och tillsats av ingredienser samt blandning av deg (trågning)
* Doftning av degar, bakbord och plåtar
* Städning
Det krävs åtgärder på de flesta bagerier för att få ner mjöldammhalten till under det gränsvärde, 3 mg/m3, som Ar-betsmiljöverket bestämt.
För att lyckas sänka halten mjöldamm i luften krävs både tekniska åtgärder och förändrat arbetssätt. Det innebär att man måste se till att mjöldammet ventileras bort direkt där det bildas. För att minska uppkomsten av luftburet mjöldamm vid städning, bör centraldammsugare användas. Sopborstar virvlar upp dammet och att använda tryckluft är helt förkastligt.
Även uppslagningen är ett dammande moment. Många bagare ser dammolnet vid uppslagning som ett tecken på yrkesskicklighet – ”en bra bagare ska kunna dofta snyggt!” – men med sådana arbetsmetoder  kan man få astma.

Tekniska åtgärder
Vid uppslagningen måste därför arbetssättet förändras, så att man arbetar mindre yvigt. Här finns det också behov av utveckling av nya metoder som kan ersätta doftningen vid utbakning av deg.
De ventilationstekniska åtgärder som behövs är bland annat bra placerade punktutsug samt lock som sluter tätt vid tråget vid satsning och blandning.
På flera bagerier har vi sett luftrenare placerade på golvet eller monterade i undertaket. Dessa har dock inte haft avsedd effekt på bagarnas exponering för mjöldamm. Innan den dammbemängda luften når luftrenaren, har den redan passerat bagarnas andningszon.
Luftrenarna ger inte något bra skydd mot bageriastma eller andra luftvägsbesvär. De har dock en viss effekt på bakgrundsnivån, eftersom de renar den dammbemängda luft som redan spridits i lokalen.

Utvecklingsarbete pågår
IVL Svenska Miljöinstitutet driver sedan några år ett ”mjöldammsprojekt”, i samarbete med Livs och livsmedelsföretagen. I projektet utvärderas olika åtgärder och det läggs stor vikt vid att åtgärderna ska vara praktiska och fungera bra i verksamheten.
En broschyr som tar upp riskerna med mjöldamm och ger förslag på åtgärder har tagits fram och kan beställas  eller laddas ner gratis från Prevents hemsida www.prevent.se/tema/allergi).
 Under hösten och vintern 03-04 kommer IVL att besöka ett flertal bagerier för att försöka hitta bra lösningar på problemet med mjöldamm.