[Ur nummer: 10/2003] Hur kommer det sig att fackavgiften för oss utan några direkta inkomster är så hög?
Jag började läsa på högskolan nu i höst, med studielån.
Mitt studiebidrag är 582 kronor i veckan och jag har en facklig avgift på 265 kronor i månaden. Det vill säga en avgift som motsvarar cirka 10 procent av mitt bidrag.
Vid kontakt med min fackavdelning säger de att lägsta inkomstgräns är  cirka 12 000 kronor i månaden.
Vill inte Livs att det ska vara möjligt att vara både student och medlem i facket? Som det är idag måste jag överväga att endast vara med i a-kassan  under min studietid för att pengarna ska räcka.
Så är det väl ändå inte meningen att det ska vara?

Anette Bowers

Svar direkt:
Att fackföreningsavgiften för exempelvis studerande kan kännas betungande  är fullt förståligt, men det är en viktig princip att alla är med och bär  kostnaden för medlemskapet i den förening  man är medlem i.
Livs kongress 2001 beslutade att förbundet skulle byta system för inkassering  av fackföreningsavgiften vilket också genomfördes hösten 2001.
Det nuvarande avgiftssystemet bygger på fasta inkomst – och avgiftsklasser, tre till antalet. Den lägsta avgiften, 265 kronor i månaden, motsvara ungefär  den kostnad förbundet har för varje medlem i form av  a-kasseavgift, medlemsförsäkringar, mål & medel, fackliga studier och så vidare.
Medlemmen betalar alltså fackavgift i förhållande till de kostnader som är förknippade med det egna medlemskapet.
Införandet av det nya avgiftssystemet är just nu under utvärdering och såväl dina som andras synpunkter vägs in i eventuella framtida förändringar.  Det är  givetvis olyckligt om studerande medlemmar väljer att lämna fackföreningen  på grund av allt för hög lägsta avgift.
Synpunkter på en subventionerad fackavgift för studerande har framförts  och kommer naturligtvis att diskuteras inom förbundets beslutande organ inför  framtiden. Och visst vill  vi ha dig med som medlem i vårt förbund.

Gerald Lindberg,
Livs tredje ordförande