[Ur nummer: 11/2003] Marknadsekonomi betyder att marknaden styr. Och marknaden sägs vara alla vi som är konsumeter.
Men i verkligheten styrs både konsument och producent av ”kunden”, det företag som köper varor av producenten och säljer dem vidare till konsumenten.
Idag styrs livsmedelsproducenterna och konsumenterna av matvarukedjorna, Ica, Coop och Axfood (de tre stora ”kunderna”). De styr våra inköp och matpriserna samt driver producenterna till att försämra arbetsmiljön.
”Kunderna” kräver till exempel att tillverkaren skall ersätta pappkartonger med returplatsbackar.
Det minskar ”kundens” kostnad för sophantering och ökar på så sätt hans vinst.
Dock innebär det samtidigt fler transporter och mer avgasutsläpp i miljön, tyngre lyft i tillverkningen samt sämre ergonomi för de som skall hantera dessa platsbackar.
Inte heller kommer ”kundens” kostnadsminskning konsumenterna till del i form av lägre priser.
”Kunden” kräver också längre hållbarhet på  sina inköpta varor och helst också till ett lägre pris. För att tillverkaren skall få sälja till ”kunden”  löser han det på enk-laste och  billigaste sätt:  Han monterar  in kylfläktar som blåser kalluft på produkter, maskiner och människor i tillverknings-
lokalerna.
Därefter kan konsumenten köpa en vara som lagrats längre, till samma pris som förut och i slutändan får varans tillverkare (arbetaren) betala med sin hälsa (sämre arbetsmiljö).
I dagens marknadsekonomi är ”livsmedelsmarknaden” detsamma som de stora matvarukedjorna som maximerar sin vinst medan konsumenterna får betala ett allt högre matpris  och  producenterna får betala med sämre arbetsmiljö.
Kanske är det nu dags att även ”marknaden” tar sin del av arbetsmiljöansvaret hos producenten, samt att ”marknaden” regleras så att även konsumenterna har en möjlighet att påverka den.

Dennis Eriksson, Örebro