– Vi vill ha ett resurs-effektivt lantbruk som ger liten belastning på miljön, säger Else-Marie Mejersjö på Jordbruksverkets miljöenhet.

[Ur nummer: 03/2002] Hon har tillsammans med utredare på Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet utvärderat miljöeffekterna i Sverige av EU:s reformerade jordbrukspolitik.  
 Önskemålen är ju många. Lantbruksföretagen ska bevara det öppna landskapet, kulturmiljövärdena, gynna den biologiska mångfalden, bidra till en levande landsbygd, men de ska också vara lönsamma och leverera de livsmedel som konsumenterna vill ha.
Exportbidrag och prisinterventioner, EU:s gamla styrmedel, är på väg ut som en följd av WTO-förhandlingarna om minskade handelshinder mellan världens länder.
Det nya är direktstöd knutet till areal och antal djur samt miljöersättningar.
En reformering av EU:s jordbrukspolitik gjordes 1999, den kallades Agenda 2000, och innebar att en del av pengarna som användes för att hålla upp priserna på jordbruksprodukter dirigerades om till direktstöd.

Positiva effekter
Det var meningen att stöden i Agenda 2000 skulle utformas så att de gav positiva effekter på miljön, bland annat i form av mera vall och fler betande djur, det skulle också leda till att värdefulla betesmarker bevarades.
Else-Marie Mejersjö säger att direktstödet också gett den effekten så tillvida att antalet
betande djur har ökat.
Hon säger också att mer vall används i fodret och att det är en följd av införandet av ett stöd till plastförpackad vall (gräsensilagestödet).
Men det stöd, extensifieringsbidraget, som betalas ut för vissa nötkreatur för att minska djurtätheten har inte fungerat. Det har istället gått till de för Sverige djurtäta områdena, Götalands mellan- och skogsbygder, där företagen kunnat uppfylla kraven utan att minska antalet djur.
Miljöersättningen för ekologisk odling har haft liten effekt vad det gäller användning av bekämpningsmedel. Inte heller  har det påverkat kväveläckaget.

Fler slåtterängar
Miljöersättningar till restaurering av slåtterängar har däremot fungerat. Dessa har ökat.
Det är några exempel: Att analysera sambanden mellan stödformer och effekter i jordbruket är inte lätt, konstaterar hon. När nya stöd införs och olika villkor läggs till blir det nästintill omöjligt. Det är i sig ett skäl att ändra politiken.
– Det mest sannolika är att EU fortsätter den väg man slagit in på, säger Else-Marie Mejersjö. Det innebär att direktstöd och miljöersättningar kommer att finnas kvar även efter nästa reformering 2006.