Små företag får allt svårare att nå kunderna

Frustration och klagan hörs runt om i Sverige. Jobben går förlorade på grund av handelns centrala inköp och lansering av egna märkesvaror, EMV. De små och medelstora företagens produkter når inte ut till konsumenterna. Det tar stopp vid butiken.

[Ur nummer: 10/2005] Det är en bekymmersam situation eftersom det samtidigt finns en stor vitalitet och ett växande intresse för att producera den nya maten. Företagare vill starta nytt, växa och göra mat med kvalité, regeringen satsar, regionala resurscentra och nätverk skapas, hjälp att utveckla produkterna tas från högskolor. Fackliga avdelningar inom Livs engagerar sig.

Förbjuder säljare i butikerna
Mycket pekar åt rätt håll – det rör på sig – men så stupar det på butikerna. Handlarna får inte, vågar inte, ser inte förtjänsten med att ta in den nya maten som är lokal, innehåller hantverkskunnande och inte säljer sig själv som lågpris eller märkesvara. Det mest slående exemplet på denna utveckling är Axfood som beslutat att dagligvarujätten inte längre tar emot säljkårer i sina butiker.
Urban Dahl, chef för inköp, sortiment och EMV på Axfood säger att koncernens kedjor Willys, Willys hemma och Hemköp ingår i helintegrerade system.
– Det är som på McDonald’s, säger han. Vi tar centrala beslut om vilka produkter som ska ingå i vårt sortiment och butikerna verkställer att de finns i hyllorna.
Det här spar pengar. De utvalda leverantörerna kan minska sina säljkårer. Det blir billigare mat. Samtidigt satsas på lågpriskedjan, Willys. Större butiker byggs, Super-Willys, där maten ska bli ännu billigare.
Ansvaret för mångfalden på hyllorna tar ändå Axfood, menar Urban Dahl. En liten tillverkare får åka till Stockholm och presentera sin produkt på huvudkontoret och därefter tas ett beslut utifrån egenskaper hos produkten, om den tillför något nytt, om den över huvud taget ryms inom ramen för de hårt reglerade butikskoncepten.

Centrala beslut om lokala varor
– En liten tillverkare behöver inte vara rikstäckande. Vi tar centrala beslut om att sälja lokala produkter i olika delar av landet.
Marknadsledande dagligvarutjätten, Ica, satsar också på att bygga nya stora stormarknader, – så kallade one stop shopping – Maxi, men hos Ica är det fortfarande tillåtet för handlaren som äger sin butik att välja ett eget sortiment, men det här tenderar att bli mest kosmetika, som Ica:s fåniga reklamfilmer, eftersom det finns bonussystem som gör att handlarna har svårt att klara sig ekonomiskt om de inte satsar på att sälja det centralt utvalda sortimentet.
För Ica är frågan känslig. Den berör grunden för deras modell och konkurrensverket har begärt in avtalen som reglerar hur det fungerar. De små leverantörerna väntar på besked.

Förhandlar om uppsägningar
Under tiden åker Livs lokalombudsmän runt till små och medelstora företag och förhandlar om uppsägningar.
Här är några exempel:
Laholms chips – företaget gör nya spännande produkter, bland annat rotfruktchips och chips på nya potatissorter. De har tagit hjälp av Högskolan i Halmstad för att utveckla produkterna som är ekologiska, och de har ett centralt avtal med Coop, men kommer inte längre.
– När vi kommer till de andra kedjorna är de ointresserade, säger företagets vd Bo Albjär. De tycker att det räcker med Estrella, OLW och sitt eget EMV. De vill minska sitt sortiment och skapa utrymme för sitt eget märke. Den här utvecklingen började för två-tre år sedan.
I början får ofta en svensk tillverkare göra EMV-produkten, men efter ett tag flyttas den utomlands, säger Bo Albjär. Det sker en upphandling och den som kan tillverka billigast vinner och det gör på sikt den som är mest storskalig. Laholms chips tillverkar cirka 600 000 påsar på ett år. De har kapacitet att tillverka det dubbla. Men det är inte mer än vad Estrella gör på en dag.
Västkustfilé har förlorat sitt EMV-kontrakt med Ica. Marknadschefen, Perolof Johansson berättar att torsken i Barents hav numera fryses och skickas till Kina, fileteras där och fryses igen för att säljas i Sverige och övriga Europa. Detta lågpris kommer företaget inte att kunna konkurrera med.
– Det värsta, säger han, är att kineserna gör bra produkter, det är verkligen ”hand made”. Vi kommer inte att kunna hävda oss inom det frysta sortimentet. Om det finns en framtid för oss så är det inom färska produkter och genom samarbete med storkök och restaurang, där det finns större långsiktighet och behov av leverantörer som besitter kunskaper.
Mikael Nilsson, lokalombudsman på Gotland, säger att de små företagens svårighet att komma ut i butikerna är ett jättehinder. Det är det allt överskuggande problemet.
– Vi har just nu ett horribelt exempel på Gotland. Den stora jätten Schulstad fyller hyllorna i butikerna med sitt bröd, det översvämmar och dränker det lokala gotländska brödet. Det är styrt av centrala inköp. Det stora företaget har blivit huvudleverantör vilket innebär att det har rätten till exponeringen. När jag var i min butik var det i det närmaste slagsmål mellan brödutkörarna. Det lokala brödet håller på att bli utkonkurrerat.
Han har förhandlat på flera av de lokala gotländska bagerierna, på Eskelunds hembageri, två personer, på Suderbagaren, två personer och på Västerhejdebagaren tre personer. Och när Mål & Medel talar med honom ska han iväg på nya förhandlingar om nya uppsägningar.

Felaktig fördelning av makt
Dessa varsel och uppsägningar är inte tillräckligt stora för att hamna i tevenyheterna, men de pågår år efter år och blir till slut stora siffror. Många människor görs överflödiga och kanske är det onödigt, kanske är deras utvisning i arbetslöshetsbåset en följd av en felaktig fördelning av makt. Deras produkter fick aldrig någon riktig chans att efterfrågas av konsumenterna.
Anna-Maja Roos på projekt Livswäx i Dalarna tror inte att företagen i den halva av landet där hon lever har en chans att bli EMV-tillverkare. De har helt enkelt inte de volymer som krävs.
– Om handeln slimmar sitt sortiment är vi oroliga för att de lokala producenterna inte kommer att överleva och då har de medvetna konsumenterna inte längre några lokala produkter att välja i hyllorna. Både produkter och konsumenter går förlorade.
Också Susanne Welin-Berger, vd på Livstek på Gotland, talar om denna fara. Hon säger att kedjorna måste se upp, så att de inte förlorar en köpstark konsumentgrupp.
– Om dessa konsumenter inte kan hitta den goda maten tillverkad i mindre skala i kedjornas butiker kommer de att söka sig till andra butiker som kan ge den upplevelse och smak med ursprung som de vill ha. De kan även tänkas välja att spendera pengarna på andra saker som fler restaurangbesök och fler resor till platser där de kan få en kulinarisk upplevelse.