”Tillväxt var ordet”
[Ur nummer: 10/2005] Varför ökar inte antalet jobb i Sverige? Vi blir allt rikare. Hushållen har passerat 1 000 miljarder i fondsparande, företagens vinster men man väljer att dela ut dom till aktieägarna istället för att investera pengarna.
Det är ett av problemen med ett kapitalistiskt system, tillväxt till varje pris, och hur åstadkommer man det i vår globaliserade värld då? Jo, man flyttar produktionen dit lönerna är som lägst, Kina är ju det stora hotet för västvärlden i dag, men jag läste häromdagen att även kineserna tittar på möjligheten att flytta ut jobben till låglöneländer på grund av att lönerna har ökat för mycket i Kina.
Hur ska vi göra då? Ja, högerpartierna tror ju på lägre skatt och sänkta ersättningsnivåer.
Med avdragsrätt på hushållsnära tjänster, på 50 procent upp till hundratusen och avskaffande av arbetsgivareavgift om du anställer en långtidsarbetslös, det vill säga en som har 7 000 kronor i ersättning, så skulle det vara möjligt att anställa en för en kostnad av 8 300 kronor/månaden och ändå få göra avdraget, och med skatteavdraget får dom ju i princip en piga gratis!
Ja det är väl bra, kanske ni tänker då, men en tråkig aspekt är ju att dom slipper bara arbetsgivaravgiften under ett år vilket leder till att dom måste ta in en ny efter ett år. Rörligheten på arbetsmarknaden skall stimuleras! Folk skall vara beredda att flytta dit jobben finns, tycker moderaterna.
Det är väl också bra kanske ni tänker, ja men det tycker nog inte individen i fråga, ersättning på 75 procent av 8 300 kronor är 6 225 kronor.
Man kan inte prata om en försäkring längre, det är allmosor! Och den skall vara obligatorisk också för alla anställda, för ca 350 kronor/månaden. Skandal!
Nej, tanken är att på sikt pressa ned lönerna till ett par tusen över a-kassenivå.
Det ska löna sig att jobba! Säjer moderaterna.Hur detta ska leda till att företagen börjar investera och inte flyttar produktionen utomlands, övergår mitt förstånd. Och kineserna lär inte börja investera i Sverige, det garanterar jag.
Inte heller lär det leda till att hushållens konsumtion ökar och man blir inte mindre benägen att lägga pengarna på hög, för vad skulle hända om man råkar bli arbetslös? Då lär man behöva varenda krona, och då gäller det ju att fondkurserna inte har fallit.
Tillväxt var ordet, det är det som gäller.
Nej, jag föredrar nog den svenska modellen och folkhemmet, Per Albin Hanssons ord är lika aktuella idag som någonsin: ”Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ena ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”