”Så länge inhyrda finns är nya jobb bestraffning”

Efter att Arbetsdomstolen beslutat att styckarna på Swedish Meats’ slakteri i Kristianstad har sin anställning kvar till dess att tvisten är avgjord gick de tillbaka till jobbet, men blev åter bestraffade.

[Ur nummer: 06/2006] Trots domstolens beslut har företaget inte tillåtit styckarna att återvända till styckningen. När de infann sig på jobbet den 19 maj beordrades de till charken och Livs la ett tolkningsföreträde som innebär ett tillfälligt stopp för de arbets-uppgifterna.
Ola Kjell, en de uppsagda styckarna, berättar att de hade bestämt sig för att gå i samlad trupp tillbaka. De träffades en kvart i sex på morgonen utanför slakteriet. De sa till vakten att de var anställda och ville komma in och jobba, att de stod till förfogade i styckningen. För en kort stund kunde de träffa sina gamla arbetskamrater.
– Det var trevligt, säger han. De sa att det var bra att vi stod på oss.

Stor förvirring
Sedan utbröt en stor förvirring. Vakten ringde till olika chefer och till slut kom personalchefen Per Levin och sa att de uppsagda styckarna skulle jobba i charken. Livs klubbordförande Bo Blomdahl tog kontakt med förbundet som sa att det var oacceptabelt.
Tvisten på slakteriet i Kristianstad har tagit en ny vändning efter AD:s intermistiska (tillfälliga) besked.
Livs förbundsombudsman Lars Amundsson anser att erbjudandet om charkjobb för dessa styckare under rådande förhållanden är en disciplinär åtgärd. Det är en bestraffning.
– Det är inte ett likvärdigt jobb. Det är en avsevärd lägre lön, andra arbetstider och det tar inte i anspråk deras knivkunnande.
Lars Amundsson påpekar att det är märkligt att företaget väljer att placera de tio styckarna i charken, där redan ett 20-tal personer varslats om uppsägning på grund av arbetsbrist, när korvtillverkningen flyttas från Kristianstad till Linköping. Dessutom finns inhyrda i styckningen som utför de uppsagdas jobb.
För styckarna innebar Livs stopp för arbetet i charken att de fick gå hem till en ny ”evig väntan” på en lösning av tvisten, en dom i AD kan dröja till början på nästa år, men det var ändå med en känsla av bibehållen självaktning. Livs stopp gjorde att de inte behövde förnedra sig.
Det var i januari, för drygt tre månader sedan, som de tio blev uppsagda på grund av arbetsbrist och hemskickade utan lön på grund av arbetsvägran. Företagsledningen beordrade dem till ett nypåfunnet jobb – skallskärning, en åtgärd som Livs under pågående lönetvist på styckningsavdelningen såg som ren bestraffning och därför stoppade med ett tolkningsföreträde.
Styckarna fick på stående fot lämna in sina saker och gå hem. Det uppfattades som ren maktutövning från företagets sida. De uppsagda har därefter fått skriva in sig på arbetsförmedlingen och leva på a-kassa, vilket är en ekonomisk katastrof.

Exceptionell situation
De befinner sig i en exceptionell situation. De har enligt Livs blivit uppsagda på felaktiga grunder. Det har för dessa tio inte varit frågan om någon arbetsbrist. När det i höstas uppstod en tvist om ackordssättningen i styckningen tog företaget in inhyrda tyska styckare som gjorde de fast anställda styckarnas jobb. De inhyrda finns fortfarande kvar – de är 23 stycken.
– Vi hoppas att den kommande centrala förhandlingen ska leda till att vi åtminstone får ut våra inarbetade semesterpengar, säger Ola Kjell. Vi har rätt till semester i sommar, men a-kassa räcker inte långt.
Han säger att fler befinner sig i en mycket svår situation och skulle behöva någon form av tillfällig ekonomisk hjälp från avdelningen eller förbundet. De har amorteringar på husen som måste betalas.