[Ur nummer: 11/2006] * Nu har jag snart arbetat 29 år inom livsmedelssektorn. Det känns. Jag har fortfarande några år kvar. Men jag känner mer och mer oro inför framtiden.
Jag har bara sett två (2) arbetskamrater av närmare hundratalet hålla tiden ut, och om man nu håller tiden ut, vad kan man vänta sig? Skall jag stämpla ut, kvittera ut rullatorn och sedan bli överkörd på närmsta övergångsställe, eller finns det en plats för mig också, trots att jag passerat den magiska gränsen?
Jag är klart oroad inför framtiden, min oro har inte blivit mindre efter senaste valet.