Fortsatt satsning på bättre arbetsmiljö trots förlust på 300 miljoner på Kronfågel i Kristianstad

Kronfågel har gått back med 300 miljoner kronor. Några kallar det för en ”ekonomisk katastrof”, men Livs klubbordförande i Kristianstad, Görgen Kier, håller inte med. Han vill fortsätta på den inslagna vägen, med investeringar i effektivare produktion och bättre arbetsmiljö.

[Ur nummer: 12/2006] – Det finns inga genvägar till ökad lönsamhet, säger Görgen Kier. Företaget måste fullfölja de investeringar som beslutats. Bättre arbetsmiljö kommer att leda till sänkta kostnader, säger han.
Den ekonomiska krisen har sin orsak i utebliven export från Kronfågels danska dotterbolag, Danpo. Efter spridningen av fågelinfluensa och publiceringen av Muhammedteckningarna har efterfrågan på dansk kyckling minskat.
Vad som ska hända med den danska delen är oklart.

Starkt förtroende för svenskt
Någon kris för den svenska kycklingen är det inte, säger Görgen Kier. Konsumenterna har fortsatt starkt förtroende för den svenska kvaliteten. Kronfågel har två anläggningar i Sverige, en i Valla och en i Kristianstad.
Valla har specialiserat sig på att producera styckade delar. I Kristanstad görs hel, grillad samt ”Stinas kyckling”. Det har varit stora ombyggnader i Kristianstad. Maskiner har flyttats och nya väggar har byggts runt maskinerna för att minska bullret. Transportband har ersatt vagnar som tidigare dragits för hand.
Det håller på att ske en hel del positiva saker. Det märks i form av en för branschen låg sjukfrånvaro. Korttidssjukfrånvaron ligger på 4,2 procent på 14 dagar. Långtidssjukfrånvaron på 3 procent.
Både Görgen Kier och huvudskyddsombudet Magnus Persson tycker att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar bra. Man ska komma ihåg att matfågel var en av de sämsta branscherna ur arbetsmiljösynpunkt när Livs gjorde sin kontroll 2002. Det var problem med det mesta. Det var nedslag på buller, kyla, hala golv, upprepade rörelser.
En hel del av dessa problem har man lyckats rätta till i Kristianstad.

Nära till sjukgymnast
– Svaret är enkelt, säger Görgen och Magnus. För att lyckas behövs bra produktionschefer. Sådana har vi på Kronfågel. Vi har chefer som gått den långa vägen, som själva börjat i produktionen.
De betonar också betydelsen av en bra företagshälsovård. Den som Kronfågel anlitar heter Långebrohälsan och ligger bara några minuters gångväg bort. Den är bra. Det finns en sjukgymnast (och tillika ergonom) som tittar på arbetsställningar. Det finns en arbetsmiljöingenjör och en företagssköterska som besöker arbetsplatsen och deltar aktivt i skyddskommittén.
Uppföljningen av frånvaron är viktig. Om någon är sjukskriven ska arbetsledningen ringa på tredje dagen och fråga hur det är. Den här personliga kontakten är viktig, anser Görgen Kier. Företaget ska ta reda på om frånvaron har någon orsak på arbets-platsen och hur den i sådana fall går att rätta till.
– Om vi har företagshälsovården med oss så är det lättare att sätta tryck på företaget för att få förbättringar, säger Görgen Kier och ger ett konkret exempel.
– Det gäller baljorna. Vi har haft problem med att hjulen kärvat. Då har vi kunnat ta hjälp av sjukgymnasten Ulf Ahlin för att mäta vilken kraft som krävs för att skjuta baljan. Det visar sig att man måste byta kugghjul mycket oftare. När vi har sjukgymnasten med oss är det mycket lättare att också övertyga produktionschefen om det här. Han lyssnar på sjukgymnasten.
Ett annat exempel gäller arbetshöjden vid linjerna. Många tror att de står rätt, men det gör de inte. De är för korta. Verkstaden vid Kronfågel har därför tagit fram plattformar som gör att var och en kan höja och sänka sig till den rätta höjden.

Mångkunnighet belönas
För att komma åt belastningsskador är rotation viktigt. Klubben har tillsammans med företaget förhandlat fram ett lönesystem som gynnar mångkunnighet. Ju mer man kan desto högre lön får man. Men det uppstår lätt flaskhalsar. En sådan är besiktning av djuren. För att bli besiktare krävs två veckors utbildning på Livsmedelsverket.
En annan flaskhals är slakten. Kvinnorna vill inte rotera i slakten. Bara en kvinna jobbar där. Många ser fortfarande det arbetet som lite obehagligt.
– Det gäller att fånga upp kringjobben, säger Görgen. Dessa behövs till rotationen, det kan handla om att sköta gården, tvättförrådet eller diska baljor. Dessa jobb behövs för att det ska bli variation i rörelser och arbetsuppgifter som alla roterar emellan.
– Idag är det här reträttjobb, men det är inte bra att det viks för vissa personer, de behöver ingå i hela rotationen, säger Görgen.
En annan sak som komplicerar är hygienzonerna, det går inte att gå emellan dessa. Slakt är en hygienzon och rens är en annan och resten av fabriken en tredje.
En gång i månaden är det skyddsrond. Som huvudskyddsombud går Magnus med och för protokoll som han försöker kolla uppföljningen av.

Viktigt att följa upp
– Det viktiga är att stämma av att det hänt något. Det gäller att sätta upp åtgärdsplaner, få tidsangivelser på när olika förbättringar ska göras, och sedan kontrollera om de gjorts, och fråga varför det inte skett, sätta upp nya datum om ingenting hänt, säger Magnus.
– Det är en pengafråga, fyller Görgen i. Cheferna säger att vissa förändringar är mycket dyra, och det är ju svårt för oss att ifrågasätta det, även om det verkar orimligt.
– Ta det här med väggar för att bygga bort bullret. De sa att det skulle kosta en miljon kronor, men vi undrade om det verkligen kan kosta så mycket. Vi tyckte att det verkade överdrivet, men de sa att de var tvungna att flytta maskiner och att det kostade pengar.
Klubben har hållit på i minst fyra år för att få till stånd denna ombyggnad.
Den har i sin tur lett till att man har investerat i nya uttagningsmaskiner, och det är också en förbättring, nu går inkråmet på transportlinjer, tidigare var vi tvungna att skjuta det i baljor.
Även arbetsmiljöverket är självfallet en bra påtryckningsfaktor. Samarbetet fungerar mycket bra, men de kunde vara hårdare, säger Görgen Kier. Ofta tycker vi att de tar för stora hänsyn till kostnader.

Arbetstider oroar
Den fråga som just nu oroar Görgen mest är arbetstiderna.
– Kunderna vill att vi ska leverera tidigare till dem. Bilarna ska gå härifrån på morgonen. Det innebär att arbetet i slakten måste börja tidigare. Det har varit klockan 4 på morgonen. Nu ska några börja klockan 3 på natten, men det tycker vi är orimligt. Vi har ställt frågor till medlemmarna vad de tycker är bäst. Att jobba en hel natt eller en hel dag, eller börja klockan 3. Övervägande delen av svaren vi fick sa att det var bättre att dela upp arbetet i hel dag eller hel natt. Alla ska kunna välja, det ena eller det andra.
I nattarbetet lockar pengarna, men det sliter också på kroppen och ingen vet hur länge man orkar, och om det är värt belastningen.