[Ur nummer: 02/2007] Jo det är riktigt! Vem du än är så behövs du! Nu mer än någonsin!
Sedan slutet på 1800-talet har svenska arbetare organiserat sig i fackföreningar. Man har gjort detta för att säkra en dräglig lön att leva på och man skapade också en lojal och solidarisk försäkring i det som har blivit ”a-kassan”. A-kassan har av de allra flesta upplevts som ett självklart inslag i den fackliga verksamheten och inom arbetslivet. Kanske utan att man har reflekterat över dess bakgrund. Nu vill nya krafter i regeringsställning försämra villkoren så kraftigt att de som idag är eller blir arbetslösa kan bli tvingade att ta jobb långt från familjen och till löner som ligger klart under vad de har tjänat innan. Vilka konsekvenser detta kan medföra kan man fundera över.
Vidare har fackföreningarna genom bildandet av det egna partiet byggt upp det svenska samhället med en syn som har grundat sig på solidaritet och medmänsklighet utan att ta ifrån individen den egna rätten att ta initiativ till egen verksamhet. Småföretagarna är en viktig del av det svenska samhället.
Kollektivavtalen är en annan viktig, om inte den viktigaste, byggstenen i vårt samhälle. Genom dessa har företagen garanterats arbetsfred och sluppit ifrån konflikter i långt större utsträckning än i de flesta andra demokratiska länder. De har också sett till att våra lägsta löner hålls på en dräglig nivå (vilket INTE är fallet i länder som har lagstadgade minimilöner) och till våra kollektivavtal är också knutna försäkringar och pensionsavtal som gäller för alla anställda. De gäller alltså även för den osolidariska skara som ställer sig utanför det fackliga medlemskapet och bara åker snålskjuts utan att göra rätt för sig.
Regeringen har drivit igenom beslut i riksdagen så att egenavgiften till a-kassan höjdes vid årsskiftet med 250-300 kronor per månad. Detta har lett till att många fått för sig att inte vara med i sin fackförening längre utan bara vara med i a-kassan. Hur klokt är det?
Vem skall då sköta förhandlingarna? Vem skall bevaka att arbetsrätten fungerar? Vem skriver nya avtal och för vilka gäller dessa?
Det är som att bli nerslagen på öppen gata och sedan bara lägga sig ner och dö? Är det en bra lösning? Det måste vara bättre att resa sig upp och slå tillbaka!