[Ur nummer: 07/2007] Den fackliga grytans innehåll är oerhört varierad. För att anrättningen ska få den rätta touchen krävs bra råvaror. Jämställdhet är därför en viktig ingrediens i det fackliga receptet.
Under senare år har jämställdheten stått i centrum. Målet har varit och är alltjämt ett jämställt samhälle. Dit är resan fortfarande lång även om vi har kapat den bit för bit. Man brukar prata om att utan studier stannar facket och det gäller i allra högsta grad när det gäller jämställdhet. Med kunskap skapas förståelse och med förståelseglasögonen på är chansen till förändring större.
Vår strävan efter en mer jämställd arbetsmarknad har kommit våra medlemmar till godo. Även om målflaggan syns skymta i fjärran ibland når vi målet då och då. Lönekartläggningar görs och jämställdhetsplaner upprättas. Vi synar idogt våra arbetsgivares jämställdhetsarbete.
Med den kunskap som vi bär med oss borde vi själva vara föredömliga arbetsgivare. I våra organisationer ryms både män och kvinnor. Vi har en manlig gren och en kvinnlig. Administrationen utgörs till större delen av kvinnor medan ombudsmännen oftast är just män.
Att slå sig för bröstet och skryta om jämställda organisationer är vanligt, men hur ser det ut när teori ska omsättas i praktik? Är vi bättre än de arbetsgivare vi jagar med blåslampa? Knappast. I vissa fall till och med sämre. Den historiskt manliga kulturen i facket ligger som en blöt filt över tillställningen.
Kvinnorna har det svårare att bli godkända i ombudsmannavärlden. De måste som i så många manliga branscher slå sig fram. Ofta kräver vi oerhört mycket mer av dem. Bara för att de är kvinnor.
Våra kvinnliga ombudsmän vittnar om en vardag där de inte alltid tas på allvar. Den fackliga organisationen som arbetsgivare tar inte fullt ut sitt ansvar. Vi accepterar. Vi tar inte tag i problemet. Våra kvinnliga företrädare, vare sig det gäller anställda eller förtroendevalda, måste ta plats för att accepteras. En uppmaning om att prata mer är ganska vanlig. Det är något som våra manliga kamrater aldrig får sig till livs. De får tillgång till hela grytan utan förbehåll. Ofta frågas det efter den riktiga ombudsmannen/förtroendevalde när endast kvinnor finns närvarande.
Som arbetsgivare och styrelser bör vi agera med kunskapen i ryggen. Samma kunskap som vi använder för att försvara våra medlemmars vardag. Trovärdigheten får sig en rejäl törn när vi inte visar att det vi säger också är på det sätt vi agerar. Den fackliga grytan får en bitter bismak när det saknas en viktig ingrediens. Jämställdhet.
För att klara av uppdraget krävs stöd. Ett stöd som vi kvinnor bara kan ge varandra. Därför har vi startat ett nätverk inom våra fackliga organisationer för att inhämta styrkan hos varandra. Syftet är, förutom att stödja varandra, även att utvecklas i våra roller. Nätverket blir ett viktigt forum för oss. Vi uppmanar alla fackliga organisationer att starta liknande nätverk. Med det stöd det ger kan vi återigen få rätt ingredienser i grytan. Med prima råvaror.
 
Kvinnliga nätverket i LO Mellersta Norrland,
 
Eva Olovsson
Annika Kallin