** En rad märkningar har tagits fram för att ge konsumenterna en chans att välja. Några av de mest kända är Krav, Nyckelhålet, Svenskt Sigill, Bra miljöval och Rättvisemärkt. Det finns också företagsägda märken och självpåtagna uppförandekoder. ** Konsumentmärkning är ett sätt att påverka. Det kan sägas vara ett steg mot en ökad reglering av maten, men frågan är hur långt det räcker. Kan marknadsmekanismer och konsumentmakt skapa uthållig matproduktion eller behövs det mer kollektiv makt som utövas av konsument- och miljöorganisationer och fackföreningar?

I Värmland har Konsum tagit fram ett märke som kallas Nästgårds som inte är en oberoende märkning utan ägd av kedjan. Under det säljs mat tillverkad i Värmland och med värmländska råvaror.

[Ur nummer: 07/2007] Conny Jonsson tycker att Nästgårds är bra. Han är vice klubbordförande på Konsum Värmlands charkfabrik i Karlstad och kan utan tvekan betraktas som en kunnig och engagerad konsument.
– Jag tycker att det är bra att lyfta fram det som är lokalt, säger han. För mig känns det rätt att värna om lantbruket och jobben i Värmland. Det känns bra att veta att bönderna där jag bor levererar till oss.
 
Långa transporter
Om han ska vara kritisk till något så är det transporterna. Djuren i Värmland fraktas ner till Skara för slakt och sedan tillbaka. Det blev så efter att Scan la ner slakteriet i Kil.
Vi står i matkön i charkfabrikens lunchmatsal och han råder mig att välja ärtsoppan.
– Den är bra, säger han. Ta inte pannkakorna. De är förstekta.
En gång i tiden var han kock på en förskola i Karlstad och trivdes bra med det tills köket skulle effektiviseras.
– Vi brukade steka alla pannkakorna själva. Sedan kom nya direktiv från kommunen. Allt skulle göras effektivare. Från att ha skött köket på förskolan på en och en halv tjänst skulle vi nu sköta tre förskolor och det skulle vi göra genom att upphandla mer centralt. Istället för att steka pannkakorna själva skulle vi köpa industriellt gjorda. Det dödade all arbetsglädje, säger han.
Efter den förändringen tyckte Conny att han lika gärna kunde börja jobba på charkfabriken och lägga korvar i förpackningar. Det var ändå sådant jobbet hade blivit i köket på förskolan.
* Köper du Kravmärkta produkter?
– Jag köper Felix kravmärkta ketchup för att den är godare. Det är avgörande för mig. Samma sak med Änglamarks havregryn. De har också bättre kvalitet. För mig styr kvaliteten och inte kravmärkningen. Om det är bättre smak är jag beredd att betala för det.
 
Kvalitet måste få kosta
Han menar att man som konsument får det man betalar för. Det går inte att trolla med råvarorna. Vill man köpa kassler för 25 kronor kilot får man hälften vatten.
Han säger att Konsum Värmland måste välja framtid. Om det ska vara bra kvalitet måste det få kosta.
– Jag tycker hellre vi ska tacka nej än försöka få ekonomi i de billigaste produkterna. Om konsumenterna vill ha ett lågprissortiment i butikerna är det lika bra att butikskedjan importera det.
Han gillar verkligen inte det han kallar ”maximera-allt-tänkandet”.
– Märkningen på förpackningarna tycker jag är viktig. Det ska tydligt framgå vilka ingredienserna är och hur många gram de utgör per 100 gram. Det ska också framgå var livsmedlet har tillverkats och varifrån råvarorna kommer. Jag tror att man ska ha så mycket information som möjligt.
* Tänker du på klimatpåverkan?
– Konsum Värmland har egen distribution och företaget påstår att de fyller bilarna. En stor del av vår verksamhet är att vara packningscentral. Det är där jag jobbar, i packen. Charkfabriken tar in varor som packas och körs ut med våra bilar till butikerna. Jag tror att det görs effektivt och så miljömässigt bra som möjligt. Det är i varje fall vad företagsledningen säger.
Onödiga transporter gör honom upprörd. Han nämner exemplet med laxen.
– Om den odlas i Norge ska den inte fraktas till Thailand för att packas. Det är fel. Då betalar jag hellre 100 kronor mer för att den ska komma direkt från Norge till Värmland.