Livsklubben på Källbergs
har tröttnat på underbemanning

På Källbergs i Töreboda använder företaget timanställda som rings in istället för en fast vikariepool som fackklubben vill ha.

[Ur nummer: 09/2007] För tio år sedan jobbade ett 90-tal kollektivanställda på Källberg. Idag är de inte mer än 40 stycken och det är för lite, anser fackklubben. Produktionen av äggprodukter har under dessa år inte minskat, utan tvärtom ökat.
Neddragningarna har lett till underbemanning.

Kräver riktiga jobb
– Vi vill att de som jobbar på Källbergs ska ha en riktig anställning och avtalsenlig lön, också de som rycker in vid sjukdomar. Det har vi sagt i flera år, men företaget lyssnar inte på oss, säger Roger Berglund, vice ordförande i Livs-klubben på Källberg.
Han har fortfarande kvar sitt fackliga uppdrag, men funderar starkt på att lägga av. Det känns inte meningsfullt längre.
– Vi är helt chanslösa i förhandlingarna. Det verkar som om företaget bara tycker att det är värt att satsa på tjänstemännen.
För de timanställda finns ingen trygghet. De är bara anställda när de jobbar. Det innebär både lägre lön och sämre möjlighet till kunskaper i yrket. Dessutom är det svårt för den som inte har fast anställning att ta ett lån, konstaterar Roger Berglund.
Ordföranden i Livsklubben sedan elva år tillbaka, Joakim Dahlgren, har tröttnat på att inte komma någon vart i förhandlingarna och avsagt sig sitt fackliga uppdrag.
– Jag orkar inte köra huvudet i väggen längre, säger han. Nu räcker det för mig.

Hoppas på nya krafter
Roger Berglund känner starkt för att göra likadant, bara lägga av, även om han misstänker att det är just det som arbetsgivaren vill. Inget blir ju bättre av att fackklubben upplöses.
– Kommer det inte några nya medlemmar som tar vid så ger jag också upp, säger han. Då låter jag Livs avdelning i Skara ta över våra hopplösa förhandlingar.
Gunnar Brulin
För tio år sedan jobbade ett 90-tal kollektivanställda på Källberg. Idag är de inte mer än 40 stycken och det är för lite, anser fackklubben. Produktionen av äggprodukter har under dessa år inte minskat, utan tvärtom ökat.
Neddragningarna har lett till underbemanning.

Kräver riktiga jobb
– Vi vill att de som jobbar på Källbergs ska ha en riktig anställning och avtalsenlig lön, också de som rycker in vid sjukdomar. Det har vi sagt i flera år, men företaget lyssnar inte på oss, säger Roger Berglund, vice ordförande i Livs-klubben på Källberg.
Han har fortfarande kvar sitt fackliga uppdrag, men funderar starkt på att lägga av. Det känns inte meningsfullt längre.
– Vi är helt chanslösa i förhandlingarna. Det verkar som om företaget bara tycker att det är värt att satsa på tjänstemännen.
För de timanställda finns ingen trygghet. De är bara anställda när de jobbar. Det innebär både lägre lön och sämre möjlighet till kunskaper i yrket. Dessutom är det svårt för den som inte har fast anställning att ta ett lån, konstaterar Roger Berglund.
Ordföranden i Livsklubben sedan elva år tillbaka, Joakim Dahlgren, har tröttnat på att inte komma någon vart i förhandlingarna och avsagt sig sitt fackliga uppdrag.
– Jag orkar inte köra huvudet i väggen längre, säger han. Nu räcker det för mig.

Hoppas på nya krafter
Roger Berglund känner starkt för att göra likadant, bara lägga av, även om han misstänker att det är just det som arbetsgivaren vill. Inget blir ju bättre av att fackklubben upplöses.
– Kommer det inte några nya medlemmar som tar vid så ger jag också upp, säger han. Då låter jag Livs avdelning i Skara ta över våra hopplösa förhandlingar.