[Ur nummer: 05/2008] Mahmoud Salehi är en ledande arbetaraktivist i Iran. Han är grundaren av bageriarbetarnas fackförening i iranska Kurdistan. Han har arresterats ett flertal gånger sedan 1 maj-manifestationen 2002.
Han skulle ha frigivits den 23 mars i år efter att ha avtjänat sitt senaste fängelsestraff men släpptes inte förrän den 6 april och då villkorligt mot en borgenssumma på 400 miljoner rial (40 000 USA-dollar) motsvarande 13 årslöner för en arbetare i Iran. Man befarar dock att Salehi och andra fackliga aktivister återigen kommer att fängslas och torteras i samband med 1 maj-manifestationer i Iran i år.
Enligt ILOs stadgar bör inte Iran vara medlemmar i ILO. Barnarbete och könsdiskriminering har pågått i över 30 år i Iran. De arbetare som försöker bilda sina oberoende fackklubbbar eller fackföreningar blir fängslade och torterade av säkerhetspolisen. Man ställer sig frågan varför ILO inte har uteslutit Iran som medlem för länge sedan?
Hur alla andra medlemsländer kan acceptera den iranska regimens representanters närvaro på ILOs möten, trots all den information de har om arbetarklassens situation i Iran?
ILO är en konventionsbaserad organisation med över 180 konventioner.
År 1998 antog ILO en deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, samt riktlinjer för dessas uppföljning. De rättigheter som åsyftas avser: föreningsfrihet, organisationsrätt och erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar, avskaffande av alla former av tvångsarbete, avskaffande av barnarbete (särskilt de värsta formerna av barnarbete), avskaffande av diskriminering i arbetslivet.
Iran är ett mycket rikt land när det gäller olja, gas med mera, men trots detta och mycket hög BNP så betalar de inte ut arbetarnas löner sedan flera månader tillbaka. Dessutom får arbetarna i Iran varken a-kassa eller arbetsskadersättning. Man undrar verkligen om ILO är arbetarnas världsorganisation eller motsatsen?