Båda parter nöjda när lång tvist
fick lösning

Det har varit halvt krig genom åren om de inhyrda styckarna och f-skattarna på Scans anläggningar. Nu har platsledningen och fackklubben i Linköping kommit överens och båda parter säger att det är riktigt bra.

[Ur nummer: 06/2008] Både facket och företaget ställer samma krav. Det ska inte vara några f-skattare. Bemanningsföretaget ska vara med i arbetsgivarorganisationen Almega och vara anslutet till LOs bemanningsavtal.
– Jag tycker att vi har löst det här på ett riktigt bra sätt, säger Tobias Borell, Livs klubbordförande i Linköping.
Det är på sommaren situationen uppstår. Hur ska man i styckningen täcka upp för dem som går på semester? Det behövs ett 40-tal. En styckare tar flera år att utbilda, så det är inte bara att rotera i fabriken.

Helst direktanställda
Förstahandsvalet i Linköping är att direktanställa sommarvikarier. Eftersom det inte finns tillräckligt många styckningskunniga i Sverige har företaget satt in annonser i tysk branschpress. Scan i Linköping vill värva och direktanställa tyska styckare som sommarvikarier.
– Vi lockar med svenska kollektivavtal, säger Tobias Borell.
* Hur attraktivt är det?
– Det får vi se. Med svenskt kollektivavtal vet den som kommer hit i varje fall att han inte blir lurad. Han vet att det går rätt till. Han får schysst lön och reglerade arbetsvillkor.
Men varken platsledningen eller fackklubben tror att det kommer att räcka med värvning i Tyskland. Det kommer också att behövas inhyrda från bemanningsföretag.
Så här har man kommit överens om att det ska gå till: Bemanningsföretagen kommer till Scan, presenterar sig, träffar både företagsledningen och facket som ställer frågor för att ta reda på att det är ett seriöst företag. Är det ett utländskt bemanningsföretag ska avdelningens ombudsman vara med.
Enligt kollektivavtalet får företaget ta in inhyrda när det finns behov. Frågan om när ”behov” finns är, enligt Tobias Borell, mycket klar. Behov finns när det är arbetstoppar eller semestrar eller extrem sjukfrånvaro.
– Vi har ju accepterat LOs bemanningsavtal och därmed har vi öppnat för inhyrning under dessa villkor. Så är det, säger han.

Möjlighet till veto
Fackklubben har möjlighet att lägga veto mot ett oseriöst företag och den rätten har Livs också utnyttjat.
Det håller på att ske en stor förändring, en ny kultur är på gång på Scan i Linköping. Vad beror det på? En del av svaret är att det kommit nya personer, en ny platsledning. Finska HK Scan är inte bondekooperation, utan ett vinstmaximerande bolag som både tänker på att sänka kostnader och investera i nya maskiner och produkter.
Redan vid infarten till slakteriet och korvcentrum märks förändringen. Här byggs ett stort nationellt distributions?centrum. Alla varor som Scan säljer ska hit till Linköping, lagras här i det helautomatiserade höglagret och sedan distribueras ut i landet.
Självfallet är Livs medlemmar inte nöjda med allt. Lönerna borde absolut vara högre och man irriterar sig på dåliga arbetstider.
– Det är missnöjet som skapar drivkraft till förbättringar, konstaterar Tobias Borell.

Robotar tar över
Nu verkar det möjligt att göra bra saker i Linköping. I paketeringen på korvcentrum har det bland annat investerats i en plockrobot som stoppar ner falukorvarna i plastpåse. Ett upprepat arbetsmoment som varit skadligt för kroppen.
– Det var en dyr robot, säger huvudskyddsombudet Jan Hyllander, men den löser också ett stort arbetsmiljöproblem. Vi tyckte att paketeringen av falukorv var en bra plats för en robot, eftersom det är en stor volym.
Han berättar att antalet sjukdagar på grund av arbetssjukdom har minskat stadigt.
Nästa steg kommer att bli en investering i en automatisk pallmaskin. Två robotar ska ställa backar på pallar.
Det är också ett slitjobb som alla är glada över att bli av med.