”En dag utan kött kan vara
ett stort steg framåt för miljön”

Att hoppa över kött en dag i veckan och endast servera vegetarisk mat är ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser. Margareta Bruhn skulle kunna ställa upp på det.

[Ur nummer: 06/2008] Margareta Bruhn är utkörare på Carlsberg och socialdemokratisk ledamot av konsumentnämnden i Göteborg. Som politiker ”basar” hon över konsumentkontoret på Postgatan 16, dit göteborgarna kan gå för att få rådgivning. Vilken är den bästa diskmaskinen? Hur ska man äta på ett klimat?smart sätt? Är livsmedelsförsörjningen i Göteborg hållbar?
Svaret på den sista frågan är givetvis: Nej! Hållbart är det inte. Några forskare har tagit frågan på allvar och gett sig i kast med att presentera framtidstankar och bilder av ett hållbart Göteborg år 2050. Det är en vetenskaplig vision. Så här skulle det kunna vara att leva i det hållbara samhället.

Försluten tidskapsel
Rapporten finns som nedladdningsbar pdf på www.gotenborg2050.nu, och förvaltas av stadens miljöförvaltning. Tjänstemannen Ann-Marie Ramnerö berättar att hela bakgrunds?materialet packats ner i en låda som förslutits, likt en tidskapsel som ska öppnas just 2050 – så att de som idag är unga ska få möjlighet att läsa hur de som idag är vuxna tänkte. Lyckades vi ta ansvar? Den som lever om 42 år får se.
Det är också Ann-Marie Ramnerö och miljöförvaltningen som kommit med idén om en vegetarisk dag i offentlig bespisning, alltså en dag då alla barn på kommunala dagis, elever i kommunala skolor, gamla och sjuka på kommunala servicehus och sjukhus ska få – och endast få – äta alternativ till kött.
Diktatoriskt? Ja, kanske det, men problemet är allvarligt. Att säkra tillgången till mat för alla människor i världen är en av de största utmaningarna som vi står inför, enligt FNs fackorgan för jordbruk, FAO. Köttproduktionen ger upphov till stora utsläpp av klimatgaser, mängden är jämförbar med transportsektorn. Att tillgodogöra sig protein ur kött är en omväg jämfört med att utgå från rotfrukter (potatis, morot, kålrot) och baljväxter (böner, linser, ärter).

Vitkål och bönor i kylen
– För mig personligen skulle det inte vara något problem att minska köttkonsumtionen, säger Margareta Bruhn. Det är inte hälsosamt med för mycket rött kött. Jag äter ungefär hälften-hälften redan idag. Det beror på att jag har en kronisk magsjukdom.
I Margaretas kylskåp finns vitkål och bönor som hon tar fram och gör goda grytor av.
– Det är samma sak med det kolsyrade vattnet, säger hon. Trots att jag jobbar på Carlsberg säger jag att det inte kan vara vettigt att transportera kolsyrat vatten, när det går att öppna kranen i köket och få en produkt av lika hög kvalitet.
Så, vad krävs för att Göteborg ska bli ett hållbart samhälle år 2050?
I rapporten föreslås mer närproducerad mat. Forskarna vill satsa på lokal torghandel. De anser att det ger hållbara kedjor. Dessutom stärker det närmiljön och gör den mer levande. De vill se färre externa köpcentrum. De vill se mer gemensamma måltider i restauranger, storkök och matlag. Det sparar energi och stärker hållbarhetens andra dimension – den sociala hållbarheten.
Margareta tycker också att maten bör produceras så nära som möjligt. Den lokala och regionala maten behöver stärkas.
– I Göteborg har vi varit duktiga på att samarbeta med de lokala företagen. Det gäller att göra det mer lönsamt för dem att utveckla hållbar matproduktion.
Hon tror ändå inte att det går att avstå från att importera mat. En hel del kan vi ju inte producera i Sverige på grund av vårt klimat. Det finns också en solidaritetaspekt.
Fattiga länder behöver exportera för att utvecklas. Att frakta med båt behöver inte vara dåligt ur miljösynpunkt.
– Man måste ha tydliga regler och kontroll. Det är som med alkoholen. Någon måste kontrollera att reglerna efterlevs. Där kan facket ge ett viktigt bidrag till den sociala hållbarheten.

Gemensam överideologi
Det här med hållbar utveckling har nästan blivit som en gemensam överideologi.
Ingen kan gärna säga sig vara för ohållbar utveckling, för energislöseri och mer utsläpp. Så var finns den politiska skillnaden mellan socialdemokraterna och de borgerliga?
– Vi betonar olika saker. De borgerliga ser så gott som uteslutande till företagen, målet är att underlätta för dem så att de kan utvecklas. Vi betonar den samhälliga helheten, det behövs infrastruktur, högt utbildad och engagerad personal, fungerande demokrati, för att företagen ska bli konkurrenskraftiga.
Facket och socialdemokraterna har tillsammans gjort Sverige till en plats där företagen kan bli konkurrenskraftiga, menar Margareta Bruhn.
– Jag tycker att vi har lyckats bra, men det säger ju aldrig de borgerliga politikerna och företagsledarna. De klagar bara över höga skatter och annat som de ser som hinder.
* Vad handlar konsumentpolitik om?
– Jag tycker att det har mycket med etik och moral att göra. Vi vill köpa saker som är schyssta. Det kan vara svårt ibland om man har bråttom. Jag köpte till exempel djupfryst, protionsförpackad lax på Coop i förra veckan. Min syster sa att den förmodligen rest en hel del om den var fryst. Den frysta maten gör ofta det. Hon tycker att jag borde ha handlat färsk fisk.