Petri hjälper
arbetskompisarna att hålla formen

Träning är ett effektivt sätt att förebygga belastningsskador och bättra på hälsan. Petri Vähäkuopus kombinerar jobbet som fastighetsskötare på Spendrups utanför Stockholm med att vara träningsinstruktör för alla anställda. Det är ofta fullt på hans pass i huvudkontorets källare. Men var är alla livsmedelsarbetare?

[Ur nummer: 01/2009] Musiken pumpar genom rummet. Ena långsidan är täckt av en gigantisk spegel, från golv till tak. Tio träningsklädda människor justerar sina step up-brädor och lägger röda och gröna vikter på lämpligt avstånd från sig själva. Petri Vähäkuopos är klädd i militärinspirerade byxor och ett tajt linne med texten ”tränare” på. Han gör några gungande discorörelser med höfterna innan han avbryter sig själv med en handklapp.
– Okej. Lås höftpartiet och jobba med axlarna!
Armar och ben rör sig. Svetten bryter fram på pannor och näsor.

Tyngre och tröttare
För Petri Vähäkuopus blev träningen viktig när han bytte arbetsuppgifter och blev lagledare på fullgodslagret på Spendrups bryggeri. Han blev mer stillasittande men behöll sina gamla matvanor och blev både tyngre och tröttare. Då började han använda arbetsplatsens lilla gym i källaren. I samband med att Spendrups byggde nytt huvudkontor satsade företaget på ordentliga träningslokaler. Petri fick då möjlighet att gå ett antal utbildningar i personlig träning.
Nu utbildar han själv aerobicsinstruktörer och två dagar i veckan håller han i träningspass. Den som ogillar att träna i grupp kan boka honom som personlig tränare. Han ger skräddarsydda träningsprogram, mäter fettprocent och blodtryck.
– Det här är en arbetsmiljöfråga som är
lika central som till exempel buller eller kyla. Vare sig det handlar om trötta kontorsaxlar eller ensidiga och tunga lyft, så går det att förebygga med träning. I stället för att äta värktabletter.
Jobbet som fastighetsskötare är relativt fritt och han är nästan alltid tillgänglig som friskvårdskonsult, om någon behöver instruktioner eller kanske bara lite uppmuntran. Men trots att Petri själv är kollektivanställd och trots att han sitter i Livs arbetsplatsklubb och rör sig flitigt i bryggeriet, är det nästan bara de som jobbar på kontoret som deltar i hans pass.
– De som behöver träningen mest kommer inte. En del från produktionen använder visserligen gymmet ibland, men jämfört med hur många som deltar från tjänstemannasidan är det inte många.
Malin Jansson, som pustar ut efter träningstimmen, bekräftar bilden. Hon har just bytt jobb på företaget och har gått från kollektivanställd till tjänsteman.
– Egentligen hade jag samma möjligheter att träna då jag jobbade på verkstan som jag har nu. Men där var ingen intresserad av att göra det, helt enkelt.
Vi rör oss från huvudkontorets luftiga entré till själva bryggeriet. Här finns mer plåt och färre fönster.

”Anpassat efter kontorstid”
Fackklubbens ordförande Benita Karlsson känner också till att få produktionsarbetare deltar i friskvården. Men att det bara skulle bero på ointresse tror hon inte.
– Träningspassen är anpassade efter kontorstiderna. Om man går av sitt skift klockan två kommer man inte tillbaka hit fem och tränar, säger hon.
Hon påpekar att det sannolikt är lättare att ta sig ner till träningslokalen om den ligger en trappa ner från arbetsrummet, som det är för tjänstemännen på huvudkontoret. På bryggeriet har alla arbetskläder och de får av hygienskäl inte gå ut utan att byta om först.
– Det blir helt enkelt lite motigare för oss
i produktionen, säger hon.
Petri håller med, till viss del.
– Tiderna är ett problem. Men jag skulle lätt kunna ha ett träningspass i samband med skiftbytet. Jag tror det är motivationen som krånglar också. Om man jobbar med kroppen hela arbetspasset känns det extra jobbigt att ta sig iväg för att träna. Men det är ju då man verkligen behöver det, om man ska hålla i längden.
De som sannolikt behöver friskvården mest utnyttjar den alltså minst. Många av dem som inte tränar har också en tendens att äta sämre, vilket lätt blir en ond cirkel, menar Petri Vähäkuopus.
Som huvudskyddsombud och aktiv i arbetsplatsklubben för Livs tycker han att även facket centralt borde ta frågan på större allvar än vad de gör idag.
– På samma sätt som vi förhandlar om bullernivåer, kyla och tunga lyft, ska vi förhandla om friskvården. Om jag fick bestämma skulle träningspass läggas in i arbetstiden. De som absolut inte vill vara med får väl göra någon annan arbetsuppgift då.

”Skiften kan täcka för varandra”
För att inte produktionen skulle behöva stanna av kan skiften täcka upp för varandra, resonerar han. Om ena skiftet jobbar en timme längre ena veckan så frigör man en timme åt det andra skiftet. Veckan efter gör man omvänt, så att alla får ett ordentligt träningspass varannan vecka. Arbetsgivaren skulle tjäna på det, säger han övertygat.
Men kan man tvinga människor att träna? Benita Karlsson är osäker.
– Jag tycker att det är samma sak som frågan om facket. Man kan inte tvinga någon att gå med. Jag kan berätta varför vi är viktiga, men sedan är det upp till var och en.

”Pausgympa eller högre lön?”
Thomas Henriksson är central ombudsman på Livs och jobbar bland annat med arbetsmiljöfrågor. Han håller med Petri Vähäkuopos om att det finns givna kopplingar mellan regelbunden träning och hälsa. Men att beräkna om friskvård verkligen lönar sig för företagen är svårt. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket 2005 tyder mycket på att det finns ekonomiska vinster att göra, men siffrorna är osäkra.
– Risken blir att pausgympa eller träning på betald arbetstid ställs mot löneökningarna. Friskvård handlar naturligtvis inte bara om pengar, men rent krasst har vi ett begränsat utrymme både mänskligt och ekonomiskt. Om vi driver den här frågan i avtalsrörelsen är risken stor att vi måste släppa något annat.
Intresset från medlemmarna tycks inte heller vara särskilt stort, enligt Thomas Henriksson. Enstaka förslag har kommit om att förbundet borde driva frågan tydligare.
– I dagsläget är nog inte intresset större än att det blir en fråga som måste drivas lokalt, menar han.
Så Petri Vähäkuopus får kämpa på utan fackets centrala medverkan. En fördel han har är att han kan gå direkt fram till folk på jobbet. Prata lite, fråga hur det står till. Ganska snart brukar det komma fram: ont
i ryggen, spänningshuvudvärk… Då kan han erbjuda den hjälp han tror på. Att röra på sig, träna upp musklerna så att de orkar.