Jasmine sköter bibblan på kryddfabriken
”Jag kan gå hur långt som helst om det är en bra bok…”
Det började med att Jasmine Balogh tog med sig böcker som inte fick plats hemma och ställde dem i en bokhylla på jobbet. Fler följde hennes exempel. Tack vare hennes initiativ finns nu sedan ett år tillbaka ett riktigt arbetsplatsbibliotek på Santa Marias kryddfabrik i Mölndal.
[Ur nummer: 12/2009] Jasmine Balogh har alltid läst mycket, hon är en riktig bokslukare. Hemma har hon hel vägg med fyra fullproppade bokhyllor.
– Dels lyssnar jag på böcker när jag är ute och promenerar. Jag kan gå hur långt som helst om det är en bra bok. Dels läser jag varje kväll innan jag ska somna. Jag gillar deckare och speciellt sådana som utspelar sig i Göteborg med omnejd.
Kryddor för storhushåll
Hon har jobbat på Santa Marias kryddfabrik sedan 1990. Hon jobbar som maskinoperatör i den del av fabriken som producerar kryddor för storhushåll. Det går inte att ta miste på innehållet i de stora burkarna som glider fram på bandet. Doften av kryddor är mycket påtaglig.
– Det säger alla som kommer på besök. Själv känner jag inte av kryddoften. Jag är så van vid den, säger hon.
Det har nu gått drygt fem år sedan hon fick en ingivelse att det vore trevligt med böcker på arbetsplatsen. Hon letade i fabrikens källare och fann en bokhylla. Hon frågade sin närmaste chef om hon fick ställa den i fikarummet och det fick hon. Vi sitter nu och fikar där det hela började och hon pekar på platsen där bokhyllan stod.
– I den ställde jag böcker som inte fick plats hemma men som jag ogärna ville slänga. Om någon ville läsa var det bara att plocka med sig en bok och lämna tillbaka den senare eller behålla den, berättar hon.
Hennes tilltag uppskattades.
– Jag fick många positiva reaktioner. Det var också många som började ta hit egna böcker som de tröttnat på och som de ställde i hyllan jämte mina.
Förra året frågade Urban Jernberg, Livs klubbordförande, om hon hade lust att gå en utbildning för bokombud i Viskadalen. Det ville hon gärna.
Utbildningsdagarna i april 2008 kom att bli en vändpunkt. Hon fick träffa författare och fick kunskap om all den arbetarlitteratur som finns. Det var många författarnamn som var okända för henne.
Hon blev också varse att det fanns något som hette arbetsplatsbibliotek och att man som bokombud fyller en viktig funktion.
– Det var mycket inspirerande dagar, konstaterar hon.
När hon kom tillbaka bestämde hon sig för att försöka få till ett riktigt bibliotek. Hon tjatade och tjatade tills hon fick med sig arbetsgivaren på tåget. Ett rum som fungerat som studierum kom att förvandlas till arbetsplatsbibliotek.
– Läget är perfekt, konstaterar hon, rummet ligger i anslutning till personalmatsalen och kontoret.
För bråttom för invigning
Det var i december 2008 som biblioteket öppnades, nästan exakt ett år har gått med andra ord. Någon invigning blev det aldrig.
– Nej, det blev inte av. Jag var angelägen att biblioteket kunde öppna så fort som möjligt så folk kunde börja låna.
I dag finns cirka 750 böcker att låna. Hon har själv läst i stort sett alla. Många av böckerna har hon själv bidragit med.
– En hel del är utrangerade biblioteksböcker. De är visserligen slitna men kostar väldigt lite att köpa, ibland inte mer än en krona. Jag köper också en hel del böcker i second hand-butiker. Jag köper dem till mig själv och så tar jag dem till jobbet efter att jag läst ut dem.
Alla de cirka 100 anställda är välkomna att låna. Hon berättar att fler och fler har upptäckt biblioteket. På jobbet blir det också allt mer samtal om böcker.
Biblioteket är obemannat och det krävs passerkort för att komma in, det hänger mycket ihop med att här också finns datorer då rummet fortfarande fungerar som studierum även om det inte sker så ofta.
Den som lånar skriver själv upp titeln. Boken får man sedan ha tills man läst klart den.
– Jag tycker att det är viktigt att man inte ska känna någon stress att läsa ut boken på en viss tid.
På golvet står lådor med handtextade skyltar. I en låda kan man lägga förslag på böcker som man vill se i hyllorna, i en annan låda kan den som vill skänka böcker som man vill bli av med.
Jasmine märker upp böckerna med etiketter där det står ”Santa Marias arbetsplatsbibliotek”, sorterar dem efter genre och upprättar listor som läggs ut på företagets intranät så att arbetskompisarna ska kunna se vad som finns.
I våras skänkte företaget 5000 kronor till biblioteket att köpa in böcker på bokrean. Då tog Jasmine med sig reakataloger och så fick arbetskompisarna pricka för vilka titlar som de var intresserade av. Det blev rätt mycket böcker som de fick för pengarna.
Det börjar bli ganska fullt på hyllorna.
– Jag måste snart säga till om fler bokhyllor eller rättare sagt börja tjata, så är det alltid, annars händer inget.