– Konsumenterna är oroliga. De vill ha bra mathållning, de vill ha säker, hälsosam och smakrik mat, men de vet inte hur de ska få det. Oron påverkar deras agerande, säger Solveig Wikström, som är professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet.

[Ur nummer: 05/2010] Om man hårdrar hennes forskningsresultat i Jakten på den värdefulla måltiden så kan man säga att många konsumenter är oroliga i onödan och för fel saker. Den industriella maten är inte dålig ur näringssynpunkt. Man äventyrar inte sin hälsa av att äta den. Det finns myndigheter i Sverige som ser till att den håller hög näringsmässig och sanitär standard, men ändå upplever konsumenterna en stark oro och ser maten som ett problem.
Varför? Det är många faktorer bakom. Solveig Wikström lyfter fram mediernas roll. De säljer lösnummer på att rapportera om tillsatser i maten, rester av besprutningsmedel elle skadlig hållbarhetsbehandling. Problem med mat väcker uppmärksamhet. Industrin kan själv vara en del av orsaken genom att inte vara mer öppen om sin produktion, som sker bakom stängda grindar.
– Förr fick allmänheten komma på studiebesök, men det säger företagen att de inte har råd med längre. Det tar för mycket tid och är för kostsamt, säger hon.
Och här finns problemets kärna. Marknaden för livsmedel fungerar dåligt. Det råder oligopol inom handelsledet. EMV-fenomenet gör att leverantörerna tvingas uppträda som konkurrenter till sina egna kunder. Vidare gör det starka oligopol som råder inom handelsledet, där Ica dominerar med en 50-procentig marknadsandel, marknaden trögrörlig.
Någon möjlighet för de stora företagen att ta sig ut ur denna marknadslåsning ser inte Solveig Wikström.
– Det är inget fel att växa genom egen framgång, men dominansen kan på sikt skapa problem. Det kan vara frestande att utnyttja den.