Strejkvarslet satte Spendrups i Grängesberg på Sverigekartan

– Det var som en spark i magen. Det kan bli strejk. När varslet lades kom vi med ens med i alla nyhetssändningar. Det var stort. Vi på bryggeriet i Grängesberg blev plötsligt synliga, säger Ronny Malm.

[Ur nummer: 05/2010] Den 25 mars riktades fokus i avtalsrörelsen på 2000 livsmedelsarbetare vid sju arbets?platser. En av dessa var Spendrups bryggeri i Grängesberg. Deras dagliga jobb vid burk-, glas- och PET-kolonner hade i ett varsel tagits ut i strejk. Om inget avtal tecknades skulle strejken börja onsdagen den 7 april klockan 12.00.
Ett varsel om blockad mot övertid, inhyrning och nyanställning var redan lagt och skulle träda i kraft den 1 april.
Ronny Malm är med i klubbstyrelsen på Spendrups och hade förberett stridsåtgärderna i Grängesberg. Han kan inte komma ifrån känslan av lite besvikelse.
– Att förbundet gjorde upp var både på gott och ont. Vi hade kanske fått mer om vi gått ut i strejk. Det blev ändå en bättre reglering av inhyrning och det var avgörande.
Allt var förberett för blockaden och strejken. Klubbstyrelsen hade tagit fram ett telefonnummer dit medlemmarna kunde ringa. De hade planerat allt in i minsta detalj. Den första strejkdagen skulle de först hålla styrelsemöte och sedan ett öppet strejkmöte i Folkets park som ligger på berget ovanför bryggeriet. Klubben hade hyrt en lokal.
– Vi skulle ha strejkmöten där varje dag mellan klockan 14-15 och berätta om utvecklingen, säger han.

Läste på Livs hemsida
Vi står inne i Å-PET-hallens kontrollrum och samtalar om avtalsrörelsen och uppgörelsen. Tobias Knif som inte är fackligt aktiv säger att han hade dålig koll på vad som hände med förhandlingarna fram tills att varslet lades. Då började han gå in på Livs hemsida och läsa. Det brukar han aldrig göra annars. Han tycker att förbundet borde ha lagt ut mer information.
– Jag var ju drabbad. Jag var uttagen i strejk.
Både Tobias Knif och Ronny Malm tycker att det var viktigt att få en bättre reglering av inhyrningen. Ronny Malm tycker helt enkelt att det är fel att det finns arbetskamrater på jobbet som inte blir anställda av Spendrups.
– Det är en spark på alla oss som jobbar. Det får inte bli fler inhyrda.
Lars Jansson, som är ordförande i klubben och följer med på rundturen i bryggeriet, säger att de inhyrda faktiskt inte är fler än åtta stycken och att samtliga kommer från det stora bemanningsföretaget Manpower.
– Det är åtta stycken för många, säger Ronny Malm.
Överenskommelsen ger företaget rätt att hyra in åtta personer på lagret till den sista augusti. Därefter blir det en ny förhandling och den kommer att göras utifrån skrivningarna om inhyrning i det nya avtalet.
Så frågan är: Kommer de nya bestämmelserna att ge klubben råg i ryggen under kommande förhandlingar om inhyrning?
– Jag känner mig stärkt inför den förhandlingen, säger Lars Jansson.
I stora drag går de nya paragraferna i avtalet ut på att företaget får hyra in i max 5 veckor om det finns tidigare anställda med återanställningsrätt. Sedan måste företaget motivera behovet i en förhandling och förklara varför man vill hyra in och inte återanställa. Det finns en förhandlingsordning som går från lokalt till centralt och kommer man inte överens avgörs frågan i en skiljenämnd med opartisk ordförande.

Personalsnål teknik
Vi fortsätter genom de nybyggda hallarna. Det är stora investeringar som har gjorts i Grängesberg under de senaste åren. Folk har nyanställts, men den nya tekniken är personalsnål. Så det blir inte så många nya jobb. En jätteinvestering på över en miljard kronor med bland annat ett nytt helautomatiskt höglager är på gång. Där ska det inte finnas några truckar.
Men det gör det fortfarande i det gamla lagret. Lars Jansson får ta på sig en obligatorisk skyddsväst med reflexer för att synas, när vi går in i lagret. Vi håller oss till vänster i gångarna. Gaffeltruckarna svischar förbi i hög fart. En tjej i Manpowers kläder, en av åtta inhyrda, stoppar vi och hör om hon följde det som hände i avtalsrörelsen. Hon säger att hon inte gjorde det och att hon inte är med i facket.

Viktigt med organisering
Fackliga medlemmar är de flesta som är anställda på bryggeriet, 180 av 200. Att många är organiserade är alltid viktigt, men det ställs på sin spets vid en konflikt, när det gäller att visa att den varslade stridsåtgärden kan genomföras fullt ut.
– Jag märkte inte mycket av avtalsrörelsen till en början, säger Wendy Hansen som kommer från Norge och har en norsk flagga instucken i trucken. Men när vi blev uttagna var jag tvungen att hänga med. Det var mycket uppladdning och sedan gjordes det upp lika plötsligt och allt var över.

Vara strejkvakt
Hon gick på medlemsmötet och kunde gott ha tänkt sig att vara strejkvakt.
* Vad tycker du om uppgörelsen?
– Vi hade kanske kunnat få ett bättre avtal om vi strejkat. De som kommit efter oss, Handels till exempel, har ju fått mer i påslag.
* Vilka erfarenheter kan man dra?
– I nästa avtalsrörelse ska vi vara lite hårdare, tycker jag.
Det är inte så ofta som livsmedelsarbetarna är med i konflikter. Sista gången som det hände på Spendrups var under storstrejken 1980. Då jobbade Lars Åke Säfström, truckförare. Han var 26 år då, det var länge sedan, och han kommer inte ihåg så mycket.
– Det höll på några dagar. Jag minns att vi satt på fiket i Gränges. Och jag tror att det kom snö, fast det var i maj.
Han tycker att det var bra att Livs varslade denna gång, när förhandlingarna gick så trögt. Sedan är det ju så att man alltid vill ha mer.
De flesta tycker nog att lönehöjningen kunde ha varit bättre, konstaterar Lars Jansson. Det blev lite pengar första året och inget retroaktivt. Höjningen kommer den 1 juni och är på 116 öre i timmen. Det blir i snitt 202 kronor i månaden. Andra året är bättre. Det ger 515 kronor i månaden och löper fram till sista januari 2012.

Individuellt lönesystem
På bryggeriet har de ett individuellt lönesystem. Det gör att Lars Jansson ännu inte vet hur mycket var och ens påslag kommer att bli.
Men eftersom det är så pass lite pengar det första året tycker han att det är lika bra att lägga ut det generellt på alla.
Den åsikten delas av Gunnar Berglund som meckar med en kolonn som kör Old Gold, ett starköl som bland annat går på export till Kina.
– 202 kronor i månaden är inget att pottförhandla om.
Han tycker ändå att det var bra att man gjorde upp.
– En strejk är ju inte bra vare sig för oss eller företaget. Det hade blivit kännbart i plånboken. Min ekonomiska situation är sådan att jag är glad att jag slapp strejka.
Han är lite ledsen över att han gick miste om chansen att tjäna extra på övertidsarbete inför påsken. Det laddade företaget upp för, men det gick om intet på grund av blockadvarslet.

Några fula försök
Lars Jansson förklarar att arbetsledningen försökte sig på några fula manövrar inför blockad- och strejkvarslet. Ledningen ville arbeta upp ett lager med dricka innan blockaden mot övertid trädde i kraft och sedan distribuera det från Spendrups bryggerier i Vårby och Hällefors som inte var uttagna i strejk.
– Livsklubbarna inom Spendrups har ju kontakt med varandra. Så vi satte snabbt stopp för det. Detsamma gällde skyddsarbetet under en strejk. Företaget sa att det var tillåtet, men vi visste att det fordrades dispens och att det var Livs centralt som skulle fatta beslut om det.