Vad händer när ett samhälle inte tar hand om sina sjuka? Folkteatern i Göteborg skildrar vad reformen av sjukförsäkringen egentligen innebar. Men ytterst diskuterar den en förändring som smugit sig på oss alla.

Samtliga socialförsäkringskontor skulle målas i pastell, tårtorna se likadana ut och antalet sjukskrivna minska drastiskt. De förändringar som Försäkringskassan tvingats genomgå de senaste åren låter smått absurda när man återberättar dem. Det menar regissören Natalie Ringler, som nu sätter upp Gertrud Larssons Den flygande handläggaren på Folkteatern i Göteborg. Pjäsen som redan haft urpremiär, berör enligt Natalie Ringler frågor som vi fortfarande behöver bearbeta.

Tystnad om förändringarna
– Det här är en pjäs som handlar om Sverige, genom historien om försäkringskassan, säger hon och fortsätter:
– Och vi har pratat extremt lite om hur Sverige har förändrats de senaste femton åren.
I pjäsen märker handläggaren Marianne plötsligt att systemet inte längre tar hand om de sjuka och svaga, tvärtom. Och det är hon själv som måste ge folk nådastöten. I stället gör hon uppror och tar de svagas parti.
– Hon byter sida eftersom hon kommer fram till att reglerna är orättvisa.
Det var två personer i Folkteaterns publik som oberoende av varandra önskade att man skulle sätta upp just den här pjäsen. Natalie Ringler tycker det är utmärkt att teatern kan genomlysa aktuella samhälls­frågor. Och hon är inte förvånad över intresset.
– Försäkringskassan är ett av de få stora statliga verk som finns kvar och den är lite speciell eftersom vi kontaktar den när vi är i underläge, och vi behöver hjälp, säger hon.

Mer ensamma och utsatta
Det är märkbart att folk har blivit mer ensamma och utsatta i Sverige, menar Natalie Ringler. Ambitionen att ta hand om var­andra har försvunnit.
– Vi har gått från ett samhälle där man pratade om solidaritet och kamratanda till att prata om individualism och valfrihet. Pjäsen handlar om den förändringen.
Natalie Ringler tror att teatern kan ruska om folk. Hon vill få folk att tänka själva kring hur Sverige förändrats, men utan att ge några färdiga svar.
– Teatern ska oroa mer än något annat. Inte med provokationen som självändamål men för att titta på vedertagna sanningar från olika håll.