Ny bok om arbetarförfattaren som hatade arbete

Författaren Folke Fridell skrev skarpa berättelser om arbetets ofrihet. En ny bok speglar dagens samhälle i ljuset av hans tankar – och visar att många av de grundläggande orättvisorna kvarstår.
Som ung pojke kom Jan-Ewert Strömbäck i kontakt med Folke Fridell genom en folkbildare på biblioteket. Livet igenom har han återkommit till arbetarförfattaren. Strömbäck har själv ägnat stora delar av sin karriär åt att skriva om arbete och i en ny bok väver han samman dessa världar.
– Jag ville spegla arbetslivet mot Fridells motivkretsar för att visa vad som förändrats och att så pass mycket kvarstår, säger Strömbäck och tar upp två fridellska formuleringar: lydnadsvarelse och maskinbetjänter. De beskriver fortfarande mångas villkor menar Strömbäck och räknar upp exempel från olika yrkeskategorier han mött, ungdomar i call centers, sorterare vid återvinningsanläggningar eller videoövervakade metallarbetare.
– Det som har hänt är att medbestämmandelagen införts, men det tror jag inte att Fridell skulle ha tyckt var en tillräcklig förändring.
Folke Fridell skilde sig från de flesta arbetarförfattare eftersom han såg arbetet som något ont, oavsett hur det organiserades.

– Han menade att det inte räcker att få en annan produktionsordning och att avskaffa kapitalismen, så länge arbetets organisation är uppdelad, tayloristisk och bygger på övervakning.
Med Fridell ifrågasätter Strömbäck också varför arbetet är det nav som bestämmer vårt människovärde, i stället för till exempel medborgarskapet.
– Dagens arbetslinje har sina rötter i 1847 års sociallagstiftning, då man ansåg att arbetslöshet var orsakad av lättja och ansvarslöshet. Det är vad Anders Borg säger i dag: att man inte kan höja arbetslöshetsersättningen för att folk då skulle välja att vara arbetslösa. Men i vår del av världen kan vi unna oss ett annat synsätt och inte vara så moraliserande.

Särskilt märklig blir inställningen till arbetet om man betänker att vi i världen har en överproduktion, lyfter Strömbäck fram i ett avsnitt. Den ojämna fördelningen gör att vi glömmer det. Men Strömbäck påminner oss, samtidigt som han håller en historielektion i arbetets utveckling.
Och lärdomarna är inte passé i vårt så kallade informationssamhälle.
– Det är en mytbildning att vi lever i det. Se bara på livsmedelsindustrin, eller ta datorerna som folk arbetar vid, de tillverkas i en industri. Jordbrukssamhället är inte heller passerat, säger han.