Väjer inte för mörkret
<h2>Fantasyepos i tio delar ska locka fler barn till läsning</h2>
Urban fantasy för barn/ungdom: Åsa Larsson och Ingela Korsell (författare) och Henrik Jonsson (illustratör), Nidstången och Grimmen, (del 1 0ch 2 i den planerade Pax-serien på 10 delar, Bonnier Carlsen 2014.
Två unga familjehemsplacerade bröder flyttar in i den lilla staden Mariefred. Alrik och Viggo är huvudpersoner i en ny bokserie för barn i mellanåldern, och konfronteras snart med både övernaturliga händelser och taskiga mobbare. Skaparna till detta fantasyepos för barn väjer inte för det mörka när de skriver spänning. Spänningsförfattaren Åsa Larsson, känd för sina böcker om Rebecka Martinsson, har skrivit tillsammans med Ingela Korsell, före detta grundskolelärare, numer författare och forskare i pedagogik. Båda brinner för barn och läsning, och efter att ha skrivit en berättelse ihop för Sveriges Radio spånade de fram idén till Pax-böckerna.
– Vi skriver först och främst för att roa oss själva. Men ytterligare ett syfte var ”vad kan locka läs-ovana barn”?, säger Ingela Korsell och Åsa Larsson fyller i:
– Jag tänkte mycket på min son, som inte är bokslukare. Det är tråkigt för en författarmamma. Jag tänkte på vad han gillar, säger hon och pratar om vikten av att våga skildra det tuffa och svåra.
– Man är inte barnslig bara för att man har dålig läskondis.
Resultatet blev två högst handlingsdrivna, ganska tunna, böcker, fulla av cliffhangers. Illustrationerna är gjorda av Henrik Jonsson, illustratör som bland annat tecknar Batman för DC Comics. Bildspråket är råare än i många barnböcker, och berättelsen blir ofta otäck när bröderna ska skydda Mariefred från svart magi.
– Vi fläskar på med monster. Barnen tål det, säger Ingela Korsell och får medhåll av Åsa Larsson, som menar att barnen konfronteras med värre saker i film, spel och på youtube.
– När barn ska läsa vill vi gärna att det ska vara Elsa Beskow. Det är inte konstigt att vissa då lägger bort böckerna. Så fort det blir uppfostrande och tillrättalagt blir det tråkigt, säger hon.
Författarduon pratar sig varma om varför litteratur är så viktigt.
– För det första är det roligt. Ur ett individuellt perspektiv är det viktigt att läsa längre sammanhängande texter. Men också ur ett samhällsperspektiv, att vi får aktiva, reflekterande läsare som kan ta del av andra människors liv, säger Ingela Korsell.
Böckerna tar inte bara upp övernaturliga hemskheter. Alrik och Viggo har en alkoholiserad mamma och är familjehemsplacerade. Den problematiken är författarna mer varsamma kring. De vill skapa förståelse för barn som inte kommer från en trygg medelklassfamilj, utan att göra berättelsen alltför svart. Men unga läsare tar också till sig barnens utsatta situation.
– Alla kan känna igen sig i att bli övergiven och sviken, säger Åsa Larsson.
Böckerna har provlästs av flera skolklasser, och många funderar på liknande svåra frågor som i boken, berättar Ingela Korsell.
– Det kniper i hjärtat på dem. En ung tjej skrev att hon känner igen hur det är att vänta på sin mamma, säger Ingela Korsell.