Roman. Indianlekar, Felicia Stenroth, Norstedts 2015.
Huvudpersonen Ebba är femton år och är tillsammans med Jonatan. Han har tidigare arbetat på Volvo, men blivit överflyttad till ett bemanningsföretag som servar samma företag. Han blir inringd allt mer sällan och flyttar då till Norge där han får arbete som truckförare på ett fryslager. Det är ungefär vad man får veta om honom. Det är alltså ingen arbetarskildring utan en roman om relationen mellan Ebba och hennes psykiskt sköra kusin Lisbeth under några tämligen händelselösa sommarmånader. De bor i Jonatans lägenhet och tar hand om Jonatans hund, badar och solar och äter pizza. Ibland kommer Ebbas påfallande frånvarande pappa Frank på besök. Så småningom kommer Jonatan hem, men någon ljuv återförening blir det inte, utan han svarar på Ebbas inviter med att spela tv-spel.
Det finns ett avstånd mellan personerna, en slags blasé livshållning som skildras och med fina medel, men jag har svårt att förlika mig med att Volvoarbetarna nedsättande kallas för ”indianer” i samhället och därav bokens titel.
Hans Falk