”Jag tänkte att jag grejar det” 

Personligt / Linda Andersson Mäkelä

– Jag är inte van vid att prata inför en sådan stor grupp som jag gjorde på Runö, det är jag absolut inte. Det är svårt att veta var man ska titta och hur man ska stå, säger Linda Andersson Mäkelä, klubbordförande på Coop Forums bageri i Umeå.

I slutet av oktober var Linda en av drygt 100 klubbordföranden som Livs samlat ute på Runö för en två dagar lång vidareutbildning. Det har aldrig hänt tidigare att förbundet på detta sätt sammanfört så många klubbordföranden.

Jag träffade Linda på bussen som skulle ta oss från Stockholms centralstation till Runös kursgård i Åkersberga. Hon var förväntansfull när hon slog sig ner bredvid mig.

– Jag ser verkligen fram emot dessa dagar, sa hon.

Linda är utbildad bagare och konditor. Hon har jobbat på både stora och små bagerier. I ett skede tänkte hon sadla om. Det var i samband med att Juvelbageriet i Umeå, där hon jobbade, blev uppköpt och sedan nedlagt av Schulstad.

– Jag insåg ganska snart att plugga molekylärbiologi inte var något för mig. Det var hantverksyrket som var min grej, att få tillverka saker med händerna.

Sedan ett par år tillbaka jobbar hon på Coops Forums bageri Umeå, ett butiksbageri med ett tiotal anställda. Hon jobbar som bagare och det är stenugnsbakat surdegsbröd som gäller.

Vi har träffats flera gånger tidigare. Hon är fackligt aktiv, inte bara på sin arbetsplats utan även i region Norr. Från den 2 november ska hon delta i ett tvärfackligt ringprojekt, som LO-distriktet håller i och som ska pågå till slutet av december. Hennes uppgift är att informera så många medlemmar som möjligt i regionen om de försäkringar som ingår i kollektivavtalet.

– Det ska bli kul, lite skönt också att slippa julstressen på bageriet.

Nyligen lyckades hon med konststycket att få Coop Nords nye vd att prya på hennes arbetsplats.

– Jag skickade helt enkelt en inbjudan till honom och han tackade ja.

Hon berättar att det blev väldig fart på hennes arbetsgivare när det blev känt att vd:n avsåg att prya en dag på bageriet. Ganska omgående fick de den lyfthjälp som de länge efterlyst, till och med vänt sig till Arbetsmiljöverket med begäran om arbetsmiljöåtgärd (6:6a). Utöver lyfthjälp fick de även hyllor och ett höj- och sänkbart bord som de också efterfrågat.

– Det var en riktig bonus. Jag ser det som att vi fick detta tack vare besöket.

Det här är lite typiskt Linda. Hon ger ett bestämt intryck, att hon inte är den som drar sig för utmaningar. Hon har tidigare berättat för mig om det fackliga arbetet på bageriet, om hur krävande det är att vara klubbordförande på ett litet bageri. Hon hoppas nu få chans att ventilera dessa frågor under dagarna på Runö.

När jag senare talar med henne i telefon, någon vecka efter vidareutbildningen, är hon mycket nöjd med utbildningen som spände över det mesta: livsmedelsstrategi, demokratiutveckling, sociala medier och lönesystem.

– Det var väldigt bra dagar. Jag lärde mig mycket och jag uppskattade också att jag fick tillfälle att utbyta erfarenheter med andra klubbordföranden.

Störst var kanske att vara en av fyra som fick gå upp på scen dag två och bli intervjuad om sina intryck. Det var inte utan att hon var nervös. Som så många andra så analyserade hon efteråt sitt framträdande och var mycket självkritisk.

– Jag fick dock positiv feedback vilket gjorde mig väldigt glad.

Sedan berättar hon om sin skoltid, att hon under alla år i grundskolan var mobbad.

– Jag vande mig vid att folk letade negativa saker och jag var livrädd att göra fel. Det ledde till att jag blev tyst och tillbakadragen.

Vändpunkten kom i gymnasiet, hon gick livsmedelsteknisk linje och fick en väldigt bra kompis. Hon har därefter lagt ner mycket tid och kraft på att komma igen. Hon har bland annat lovat sig själv att aldrig säga nej till utmaningar som hon ställs inför, som att tala inför en sådan stor grupp som hon gjorde.

– Jag tänkte att jag grejar det och det gjorde jag, mycket tack vare mitt fackliga engagemang och de fackliga utbildningar som jag fått möjlighet att gå. Jag är inte heller rädd att ta matchen med cheferna om så krävs. Och stöter jag på något som liknar mobbning så släpper jag inte taget utan finns där och stöttar för jag vet hur det känns.

Fakta • LINDA A MÄKELÄ

  Ålder: 36 år.

  Familj: Gift med Robert, två barn Lilly 7 år och James 5 år, samt papegojan Jako.

  Fackliga uppdrag: Klubbordförande och regionalt förtroendevald.

  Arbetsplats: Coop Forums bageri i Umeå.

Yrke: Bagare/konditor.

  Fritidsintressen: Bygga på huset, pyssla, gympaledare för en grupp 5-åringar.

  Musik: Allt från Metallica till Swedish House Maffia.

  Läser: Deckare, gärna av Dean Koontz.

  Lagar gärna: Vegetarisk lasagne.

 Firar jul: Med familjen och respektives föräldrar.