Chefsperspektivet förtar en del
Chefsperspektivet förtar en del
I sin första reportagebok, Döden på jobbet, skrev Elinor Torp om döds-olyckor på arbetsplatsen. Torps nya bok heter Jag orkar inte mer – när jobbet skadar själen och behandlar en annan typ av arbetsrelaterade dödsfall. Det handlar om självmord som är orsakade av mobbing, stress och dålig arbetsmiljö. Ett kanske större och garanterat ännu osynligare problem. Här finns det inte vettig statistik men en bedömare menar att 100-300 arbetstagare per år tar livet av sig på grund av arbetssituationen.
Boken tar sin utgångspunkt i Krokomfallet, där socialsekreteraren Lasse Persson tog livet av sig efter att ha mobbats av sina chefer. Torp blandar mer skönlitterära avsnitt med scheman över arbetets organisering och domar från tings- och hovrätt. Cheferna blev dömda i tingsrätten, en unik dom, men frikända i hovrätten. Det unika är inte bara domen utan att det också gick till åtal. Efter läsningen känns det väldigt tveksamt att Arbetsmiljöverket till så stor del ignorerar psykisk ohälsa och ensidigt riktar in sig på den fysiska arbetsmiljön.
Torps sätter in Lasses självmord i ett större sammanhang, i ett arbetsliv som blir hårdare och hårdare. Där Lasses chefer bestämmer sig för att göra sig av med honom, till varje pris, för att han ”kostar för mycket” och går utanför ramarna. Här låter Torp den dödes dotter ställa frågan: ”Finns det inte plats för människor som pappa i arbetslivet idag?”
Lasses arbete detaljgranskas, de hackar ner på saker som andra får komma undan med, han baktalas. Det bryter ner honom, och snabbt går det. Hans arbetskamrater protesterar. En mobbningsutredning dras igång men den leder ingenstans. Inte så konstigt, det är en av cheferna som genomför den. Till slut kommer hotet om avsked och det blir droppen. Självmordet är ett faktum.
Efter den fällande domen i tingsrätten blir många chefer oroliga. Riskerar de åtal? Torp låter frågan återkomma: Hur ska någon våga vara chef? För mig känns frågan futtig, nästan provocerande. Varför inte ställa sig frågan hur någon ska våga vara underlydande? Tyvärr förtar chefsperspektivet en del av behållningen med boken. Arbetsmiljön är en för viktig fråga för att överlåtas på ledningen. I många fall är det de som orsakat problemen. Som anställd är det otillräckligt att fråga sig hur cheferna kan ordna bra arbetsmiljö, ibland måste man fråga sig hur man kan klara av problemen tillsammans med sina arbetskamrater, i konflikt med cheferna.
Henrik Johansson
REPORTAGE. Elinor Torp, Jag orkar inte mer – när jobbet skadar själen, Bokförlaget Atlas 2015.