Använd inte företagets e-post när du ska kontakta medier. Var alltid försiktig med e-post. Dina mejl kan spåras. Jag har tidigare skrivit om så kallade visselblåsare (se Mål & Medel nr 5/2016), det vill säga anställda som påpekar och larmar om missförhållanden på jobbet. Nyligen kom ett förslag från regeringen att visselblåsare ska få bättre skydd mot uppsägning och liknande åtgärder. Det blir tillfälle att återkomma när den nya lagen är klar.
Nu tänkte jag ge några rent praktiska råd om hur du ska göra när du vill ta kontakt med media. Det gäller både om du vill tipsa om missförhållanden på jobbet eller om du överhuvudtaget vill lämna upplysningar till media.
Allmänt gäller att du alltid har rätt att lämna ett tips till medier. Om du vill får du vara anonym. Den journalist som tar emot ditt anonyma tips får inte avslöja vem du är. Han eller hon har tystnadsplikt. Det här brukar kallas källskydd, det vill säga journalisten ska skydda dig som källa. Det är olagligt att röja din identitet.

Skyddet är starkt och kan i princip bara brytas av dig själv, om du efteråt vill tala om vem du är. I vissa mycket allvarliga situationer som rikets säkerhet kan domstol kräva att journalisten avslöjar sin källa. Det är mycket ovanligt. Men – och det är ett viktigt men – detta skydd gäller bara de så kallade grundlagsskyddade medierna. Förenklat kan man säga att det gäller alla tidningar, tidskrifter, webbsidor med mera som har en ansvarig utgivare.
Utanför det området gäller inte källskyddet. Du är alltså skyddad om du lämnar ett anonymt tips till traditionella medier, men du är inte skyddad på Facebook, Instagram eller liknande sociala medier.

Ett exempel: Du har anonymt lämnat ett tips till en journalist på Mål & Medel (som har grundlagsskydd) om att ditt företag bryter mot arbetstidslagen. Ni får inte den nattvila ni har rätt till enligt lagen. Journalistens artikel publiceras. Din arbetsgivare blir inte glad, kontaktar tidningen och vill veta vem som ”skvallrat”. Journalisten får då inte avslöja vem du är. Journalisten måste skydda din identitet.
Men det är egentligen det enda skydd du har. Om du är anställd av en privat arbetsgivare eller ett statligt bolag, får nämligen din arbetsgivare försöka ta reda på vem som var källan till den där uppgiften i tidningen. Det är inte olagligt. Det innebär att du ska vara mycket försiktig med på vilket sätt du kontaktar media.

Några tips: Skicka aldrig mejl med ditt tips till en journalist med företagets e-post, även om du använder ett annat konto än företagets. Spara inga uppgifter på arbetsgivarens dator, inte ens i en mapp som du kallat Privat. ”Din” dator är arbetsgivarens egendom. När som helst kan arbetsgivaren göra en körning över vilka mejl som skickats och tagits emot.
Och även om arbetsgivaren har lovat att du får ha privata dokument i en särskild mapp, så har vi fri bevisprövning i Sverige. Det innebär att om arbetsgivaren vill kan han eller hon alltså använda även privata dokument mot dig i en eventuell tvist. Så om du vill larma om något fel på jobbet, använd ett anonymt e-postkonto och skicka hemifrån. Men tänk på att e-post är som ett vykort. E-post går att spåra av den som vill. Medier behöver dina tips. Du ska inte behöva vara rädd när du tipsar. Men ska heller inte vara naiv.
Sammanfattning:
• Använd inte arbetsgivarens arbetsredskap när du ska tipsa.
• Skriv gärna ett vanligt brev
• Ring från din privata mobil.
Läs mer på: www.iis.se/fakta/#amne=visselblasare
Per Trehörning