För att få till stånd en lagenlig riskbedömning av den personalneddragning som Arla Foods genomfört i kyllagret i Kallhäll har huvudskyddsombudet vänt sig till Förvaltningsrätten i Stockholm. Han är missnöjd med Arbetsmiljöverkets vitesframställan.

”Att påstå som Arbetsmiljöverket gör att deras beslut är ett bejakande av min framställan i enlighet med 6 kap 6 a § finner jag vara en skönmålning av deras helt egna beslut i frågan.”
Så skriver huvudskyddsombudet i sitt yttrande i den skriftväxling med parterna som domstolen inlett. På detta yttrande ska Arbetsmiljöverket svara senast den 30 juni och därefter fortsätter prövningen, vanligtvis genom skriftväxling fram tills dom avkunnas. Mål & Medel berättade i nummer 4/2017 om problemen i Arla Foods kyllager i Kallhäll.

Det som prövas är Arbetsmiljöverkets beslut den 18 januari 2017, då ett vite på 100 000 kronor ställdes på Arla Foods med krav på att anlita en extern expertresurs för att göra en undersökning och riskbedömning av arbetsmiljön med fokus på belastningsergonomi i kyllagret i Kallhäll.
Dessutom skulle skyddsombuden ges ”möjlighet att medverka vid upphandlingen och vid beslut om uppdragets utformning och genomförande”.
Det är formuleringen av kraven i detta vitesföreläggande som huvudskyddsombudet underkänner. Kraven är alldeles för allmänt hållna och svarar inte mot den 6,6a-framställan som han gjorde. Dessutom tog myndigheten alldeles för lång tid på sig att fatta beslutet. Huvudskyddsombudets begäran om föreläggande eller förbud skickades in den 14 oktober 2016.
”Jag anser att Arbetsmiljöverket borde ha beslutat om att personalneddragningen inte skulle tillåtas ske innan en ergonomisk riskbedömning utförts för att säkerställa att förändringen inte kommer att leda till olyckor, sjukdomar eller ohälsa bland arbetstagarna”, skriver huvudskyddsombudet och fortsätter:
”Då denna begäran skickades till Arbetsmiljöverket precis i samband med att företaget beslutade att säga upp de anställda kan man inte som Arbetsmiljöverket hävdar säga att processen var i sitt slutskede – de anställda har tre månaders uppsägningstid.”
Huvudskyddsombudet anser att Arbetsmiljöverket borde ha preciserat kravet på ergonomisk riskbedömning så att det gällde det specifika arbete där belastningen kommer att öka på grund av personalneddragningen, vilket dessutom är ungefär 80 procent av det arbete som utförs i kyllagret. På detta arbete finns ett ackordsliknande generellt prestationskrav som företaget ensidigt satt som mål.
Enligt skyddsombudet har detta prestationskrav aldrig underställts en ergonomisk riskbedömning trots att skyddsorganisationen befarar att det leder till ökad risk för olyckor, sjukdom och ohälsa bland arbetstagarna.

Alltså, skyddsombudet skriver: ”Inte vara en allmän ergonomisk riskbedömning där företaget självt får välja vad som skall riskbedömas och att det inte finns ett uttalat krav att just dessa arbetsmoment skall riskbedömas. Arbetsmiljöverket har inte ens krävt att AFS 2012:2 (Belastningsergonomi) 4§ skall uppfyllas.”
I denna paragraf står att ”Riskerna ska bedömas utifrån belastningarnas duration (hur länge), frekvens (hur ofta) och intensitet (hur mycket). I bedömningen ska fysiska, organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetsmiljön beaktas.”