Med IUL:s stöd har mejerifackföreningar i Indien kunnat bilda en nationell federation, Defoi, som ordnar fackliga utbildningsprogram och konferenser för att väcka mejeriarbetarnas intresse.
– Att vi kan ordna möten där vi kan samla representanter från alla fackföreningar för att hitta gemensamma lösningar på våra problem är väldigt viktigt, säger Prakash Shivaiah, generalsekreterare i Defoi.
Det blir möjligt genom stöd från IUL som också hjälper till att sprida information om företagen och analysera situationen för mejerierna i de olika indiska delstaterna. Mjölken produceras fortfarande till största delen av inhemska kooperativ men stora transnationella mejeriföretag, som Lactalis och Danone, håller på att etablera sig. För dem är Indiens medelklass en lukrativ tillväxtmarknad.

De transnationella mejeriföretagen köper lokala varumärken och centraliserar och rationaliserar produktionen. För de indiska mejeriarbetarna som är beroende av sina jobb för att försörja sina familjer är det en hotfull situation. Den nya hårdare konkurrensen skapar en press neråt på arbetsvillkoren och mejeriindustrin behöver utvecklas för att bli konkurrenskraftig. De många kontraktsanställda behöver också få fast anställning.
– När vi förhandlar med företagsledningen i kooperativen säger de att de inte har råd med fler fast anställda som har högre löner, det är en kostnadsfråga, säger Prakash Shivaiah, som är facklig ledare på Bamul-kooperativet i Bangalore.
Om kooperativen har en högre andel fast anställda än de privata kommer de att få högre produktionskostnader. Risken är då att de inhemska mejerikooperativen blir utkonkurrerade och att de privata mejerierna ökar sina marknadsandelar.
– Men om det blir en gemensam kamp, om vi kan kämpa tillsammans med mejeriarbetarna inom de privata mejerierna, så att de också minskar mängden kontraktsanställda, då är det möjligt, då kan vi lyckas.
Det är den samordningen som ska göras möjlig genom Defoi.

Prakash Shivaiah berättar att de kontraktsanställda kommer till mejeriet i Bangalore klockan 4 på morgonen för att få jobb. De står på gatan utanför grindarna och köar och väntar i tre timmar, till kl 6. Mejeriet kanske tar 30 personer och de resterande i kön får gå hem igen och komma tillbaka nästa dag. Det är för att göra fysiskt arbete som städning och bemanning av paketeringslinjerna som daglönarna utnyttjas.
Situationen för kvinnorna har gått framåt. Omkring 30-40 procent av medlemmarna är kvinnor, berättar Bhagya Krishnamurthy, som sitter i Defoi-fackets ledning.
– I många mejerier ställer de upp i tävlan med männen och blir valda. De sitter nu i styrelser och arbetsutskott, säger Bhagya Krishnamurthy.
Defoi har skapat en kvinnokommitté i alla mejerier, 5-6 kvinnor i varje kommitté. De ägnar sig åt förhandlingar och att kräva och bevaka rättigheter som moderskapsledighet på sex månader, amningsmöjligheter när man är i tjänst samt rätt till daghem.