Ahmad Dawalibi fick jobb redan innan han avslutat sin utbildning. Linnéa Andersson satsar stenhårt på att bli konditor i toppklass. De går på utbildningskoncernen Lernias bageriutbildning i Helsingborg.

– Idag ska jag göra en bröllopstårta, säger Ahmad Dawalibi, 25, medan han knådar en vetedeg.
Det är hans sista dag på Lernias utbildning för bagare i Helsingborg. Tårtan ska bedömas och blir hans avslutande utbildningsprov.
– Jag har inte bestämt mig för om tårtan ska ha två eller tre våningar. Det beror på hur långt marsipanen räcker, fortsätter han.
Första våningen ska ha en fyllning med hallon och blåbär. Den andra våningens fyllning kommer att innehålla jordgubbar och vaniljkräm med grädde.
Ahmad har alltid varit intresserad av bakning. Brödrecept som verkar spännande skriver han upp i en anteckningsbok för framtida bruk. Han får ofta idéer till hur recepten kan utvecklas och göras lite annorlunda.
I hemlandet Syrien bakade han bröd av arabisk typ. Den här utbildningen har betytt att han breddat sitt kunnande. Degen framför honom ska bakas ut till kanelbullar.
Ahmad har varit i Sverige i två år.   Han läste svenska och en gymnasieförberedande utbildning under första året här. Men han behöver en inkomst så att han kan skicka hem pengar till sina anhöriga i Damaskus. Han sökte något som kunde leda till jobb snabbt och valet föll på denna yrkesinriktade vuxen–
utbildning.
– I början var det svårt med svenskan, men under praktiken blev det mycket lättare, berättar han.
Bageriutbildningen är ettårig och har två längre perioder med arbetsplatsförlagd praktik, APL. Kontakten med arbetslivet gjorde att Ahmad fick jobb på City Gross bageri i Staffanstorp.

Strax intill kavlar Linnéa Andersson, 25, deg till wienerbröd.
– Det svåra med denna deg är att få till kavlingen när man har i smör i degen, förklarar hon.
Linnéa jobbar hårt för att bli en duktig konditor, därför gjorde hon den ena praktikperioden på Magnus Johanssons konditori & bageri i Stockholm. Hon visste att han var en av Sveriges bästa konditorer och sökte sig dit. Magnus Johansson är välkänd som domare från TV-programmet ”Dessertmästarna”. Att ha praktiserat på hans konditori blir ett plus i hennes CV.
– Jag är intresserad av bakning sedan länge. Nu vill jag bli konditor och bagare. Det är fantastiskt att göra vackra saker som andra blir glada av. Alla tycker ju om kakor!
Hon är nöjd med praktiken, men tycker att restaurangköket som utbildningen använder sig av borde ha mer bageriutrustning. Teorin om hygien och arbetsliv, som är gemensam med restaurangeleverna, har varit bra.

Facket har inte medverkat i utbildningen. Det tycker Ahmad och Linnéa är en brist.
– Jag tänker vara med i facket. Det ger säkerhet och trygghet. Men jag vet inte i vilket fack, säger Linnéa.
Hon har jobbat inom vården, men trivdes inte. Att hon började där berodde på att föräldrarna övertalade henne.
– Det var tungt i vården, men tidvis kan det här också vara tungt. Men jag gillar det och har heller inga problem med att stiga upp tidigt på morgnarna.
I april blir Linnéa färdig med bageriutbildningen.
– Helst vill jag jobba på ett genuint konditori, säger hon och återgår till att rulla kaveln över degen.
Lucy Carlsson går utbildningen för att bli bagare. Hon har haft hotelljobb och arbetat som frukostvärdinna i många år.
– Bageri är roligare. Jag gillar att göra tårtor och vackra saker av choklad.
Läraren Jan Hägglund, som arbetat som bagare i tio år, är nöjd med sina elever. De är motiverade och har hunnit prova på annat tidigare, framhåller han.
– Vi hade en som gjorde slutprov igår. Han hade ett bageri i Syrien. Hans slutprov höll väldigt hög kvalitet.
Han bläddrar fram bilder på bakverken i slutprovet i sin mobil. Bröden ser ut att vara en mix av kanelbulle och bakverk från Mellanöstern. De ser läckra ut.
Möjligheterna till ett arbete är goda även om fullsortimentskonditorierna minskar i antal. Bagerierna på stormarknaderna ger däremot många jobb och folk behövs även till de nya typer av bagerier som startas.
– Nu är det mer nischat. Det har till exempel blivit större efterfrågan på veganskt, säger Jan Hägglund.

Utbildningen drivs sedan 2015 av utbildningskoncernen Lernia på uppdrag av Helsingborgs stad. Kommunen startade den eftersom det råder brist på framför allt kockar, men även på bagare och storkökspersonal. Eleverna kommer främst från Helsingborgstrakten, men också från kommuner utanför Skåne. Intaget till utbildningen sker tre gånger per termin och sköts helt och hållet av kommunen. Fullgjord grundskola är den behörighet som krävs.

Eleverna går först två veckor tillsammans då de har teori om bland annat hygien och arbetsliv. När eleverna söker till utbildningen väljer de en av sex inriktningar. Kock och bageri har flest antal sökande. Kockutbildningen på drygt ett år är längst och utbildningen till ekonomibiträde kortast med 18 veckor. Bageriutbildningen är ettårig.
– Grupperna är fulla och det finns reserver till alla sex inriktningar, säger huvudläraren Carl-Axel Löfquist.
Nyinvandrade elever som behöver mer kunskaper i svenska kan gå utbildningen parallellt med att de läser svenska för invandrare, sfi. De har sfi på halva tiden och sin yrkesinriktade utbildning på den andra halvan under ungefär ett år. Om de blir godkända under detta första år kan de söka in till den vanliga utbildningen. Det är alltså möjligt för dem att bli bagare efter två år.

Helsingborgs stad vill att minst 80 procent av eleverna ska få jobb efter avslutad utbildning. Efter 90 dagar följer Lernia upp eleverna via mejl och sms. Hittills har målet uppnåtts, runt 80 procent har jobb inom det område de utbildats för.
– Somliga får jobb under utbildningstiden. Det är inte ovanligt.
Anledningar till att jobbmöjligheterna ser bra ut är att vi äter på restaurang oftare och att det pågår en generationsväxling i dessa yrkesgrupper, enligt Carl-Axel Löfquist.
SVEN ROSELL