Om rätten till sympatiåtgärd
Svenskt Näringsliv och Moderaterna har länge velat begränsa den fackliga konflikträtten, däribland rätten till sympatiåtgärd.
Hamnkonflikten i Göteborg har fungerat som det starkaste argumentet för en begränsning, men efter uppgörelsen mellan parterna den 5 juni har Moderaterna nu sagt att de kommer att respektera denna och lägga ett förslag i linje med parternas, om de kommer i regeringsställning.
Men frågan är större än så. Den uppgörelse som gjordes 5 juni rör inte den fackliga rätten till sympatiåtgärder. Fortfarande vill Moderaterna och Svenskt Näringsliv begränsa denna rätt och införa en proportionalitetsprincip så att oskyldiga företag och arbetstagare inte ska drabbas av arbetsmarknadskonflikter.
För fackets möjligheter att tvinga fram kollektivavtal är rätten till sympatiåtgärd fundamental. Det blev tydligt när Livs krävde avtal vid Sunsalat i Malmö.
I november 2015 bröt konflikten på Sunsalat i Malmö ut. Det var ett ganska anonymt företag som låg i ett industriområde och sålde merparten av salladerna i Danmark till de stora dagligvarukedjorna. Det fanns ett 40-tal anställda, ett par fackliga medlemmar.
Efter att företaget vägrat att teckna kollektivavtal satte Livs det i blockad den 9 november 2015. Två medlemmar togs ut i strejk och blockadvakter i gula västar turades om att stå utanför fabriken för att förklara vad kollektivavtal är och vilken betydelse de har för att hålla löner och arbetsvillkor uppe, så det inte blir en nedåtgående spiral med osund konkurrens.
Konflikten höll på i 40 dagar. Det var inte förrän Livs begärde hjälp – sympatiåtgärder – av det danska livsmedelsarbetareförbundet, NNF, som Sunsalat gick med på att teckna kollektivavtal.
På uppmaning av Livs utövade det danska facket påtryckningar mot Coop Danmark som var en av Sunsalats största kunder, och när Coop Danmark beslutade om att inleda en bojkott av Sunsalats produkter på grund av att leverantören var satt i blockad i Sverige och saknade kollektivavtal gav företaget med sig.