– Man bryr sig inte om att chaufförerna blir av med körkortet, vilket de blir om de har mer än 100 procents överlast. Då ryker körkortet på plats. Nästa dag anställs en ny kille, det finns många som vill ha jobb, säger
Mikael Roos, som leder arbetet mot osund konkurrens i Arbetsmiljöverkets region öst.

På Arbetsmiljöverkets kontor vid Fridhemsplan håller Mikael Roos till. Han är teamledare för den grupp i Stockholm som ska stoppa arbetslivskriminalitet. Det är ett projekt som regeringen drog igång 2015 och som ska permanentas efter årets slut.
Tillsammans med polisen har teamet bland annat tittat på livsmedelstransporter. Målet är att komma åt de lätta lastbilarna som maximalt får väga 3,5 ton, men som överlastas på ett farligt sätt.
– Det är nästan uteslutande unga killar med invandrarbakgrund med B-körkort som kör. En del företag har varit så iskalla att när vi tagit folk på måndagen som blivit av med körkortet, då kommer samma bil på tisdagen med en ny kille som också blir av med körkortet.

Transporterna omfattar allt från livsmedelsföretag till grönsakshandlare, det är bröd, det kan vara kött. Det är hela kedjan. Allt från stora livsmedelsbutiker till restauranger.
Det här är exempel på osund konkurrens. En del ligger säkert rätt, men en hel del ligger i gränslandet och tangerar det skuggsamhälle som håller på att växa fram.
– Ja, det är glidande skala, det finns de som har anställda med arbetstillstånd, det finns de som inte har någon identifiering alls. Det ser vi när vi är ute med polis. Det finns de som försöker vara seriösa, där man försöker göra sitt bästa, och så har man kanske någon eller några som jobbar svart.
Det är ett myndighetsövergripande team som Mikael Roos leder. Det är Arbetsmiljöverket, Migrationsverket, polisen, ekobrott, Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelsen, Transportstyrelsen. Polisen består av ett antal olika enheter, det är trafikpolis och gränspolis.
– Ofta utgår vi från Arbetsmiljöverket, när vi planerar och hanterar frågor. Vi får information från olika håll. Det kan vara
arbetsmiljöinspektörer som varit ute och sett saker. Vi har skyddsombud som hör av sig. Allmänheten som ringer. Det varierar oerhört. Det kan börja med anonyma tips.
Är det så att teamet tror att ett företag är väldigt oseriöst är polisen med för att bistå. Polisen går in först och ser till att få ordning. Det har blivit så att folk på arbetsplatsen flyr, de springer därifrån. Det är så det ser ut idag, säger han.
– Det är massor med människor som är här med olika identitetshandlingar eller inga handlingar alls, som inte har rätt att vara här, en del utnyttjade, man kan ana att det kan vara någon sorts människohandel eller arbetskraftsexploatering. Folk har det väldigt tufft, men man tycker ofta att man har det bättre här än vad det är hemma.
Det är en enorm förändring av arbetsmarknaden som ägt rum, menar Mikael Roos.
– Förra veckan körde vi rätt mycket billackering och bilverkstäder och vi hittade boenden nästan över allt. Man bor på arbetsplatsen, det står en säng, två sängar, fem sängar. Igår var det 15 sängar på ett enda ställe. Det är tuffa förhållanden.

I teamet har de olika myndigheterna olika mandat och uppdrag. Mikael Roos tittar på arbetsmiljö och mängden arbetsmiljö­risker brukar vara enorma.
– Det är inte bara så att de har det taskigt utan de har väldigt dålig arbetsmiljö. De har låg kunskap, sällan bra skyddsutrustning. Även om det finns skyddsutrustning använder man den inte, man har inte kunskap och vet inte vad man håller på med. Man har språkproblem.
Det blir en snedvriden konkurrens som gör att de företag som verkligen vill göra rätt får konkurrera med dem som skiter i det mesta.
Mikael Roos myndighetsövergripande team har fått i uppdrag att skapa ordning och reda.
– Ja, det är vårt uppdrag och för att lyckas behöver vi mer resurser.
• Det borde finnas skyddsombud på företagen?
– Absolut. Men många av de här företagen har ju inga avtal, de skriver inte på kollektivavtal, de kanske finns ett år, två eller tre, de kanske byter ägare.
• Vilken är gränspolisens uppgift?
– De ska bistå oss så att vi får identiteten klart för oss på personerna ifråga. Vi vill stämma av dem mot utstationeringsregistret.
Europeiska företag som skickar hit folk ska anmäla det. Gränspolisen konstaterar om personerna är från tredje land. Då blir de omhändertagna och kanske utvisade.
– Skatteverket är med många gånger och tittar på bland annat kassaapparaten. Alla myndigheter har en roll. Men Migrationsverket är aldrig med på plats utan finns med på telefon.
Det blir så mycket mer effekt när de olika myndigheterna samarbetar, konstaterar Mikael Roos. Då kommer de åt hela kakan. Om det bara är Arbetsmiljöverket kan det bli väldigt ihåligt.
– Vi kommer åt arbetsmiljön i bästa fall, men allt det andra fusket kan fortgå.

Inom transportbranschen tittar Mikael Roos team just nu på åkare som kör tungt gods för en euro kilometern, 100 kronor milen.
– Bara bilens bränsle kostar 60–70 kronor milen. Du får 30–40 kronor över för slitage med mera. Hur går det ihop? Att som seriös åkare konkurrera med det, ja det går inte.
Mikael Roos berättar att de hade ett ärende, där en kvinna var här som flykting utan papper. Hon städade för 12 kronor i timmen.
– Det är klart att vi kan påverka och se till att det här skuggsamhället minimeras, absolut. Vi ser ju redan idag att det vi gör påverkar. Vi skulle kunna göra det här alla dagar i veckan, men då måste vi ha mer resurser och det är en prioriteringsfråga.
Den sista december 2018 upphör projektet och därefter ska arbetet mot arbetslivskriminalitet vara en del av den ordinarie verksamheten.
• Är det kriminellt för arbetstagaren att jobba svart?
– Nej, det är inte definierat så för dem som jobbar, men för företagen är det så, skatteundanhållande. Det är ju en ganska viktig och elementär fråga egentligen. Om vi pratar som privatperson och boende i Sverige och ska ha vårt välfärdssystem så är det oerhört viktigt att arbetsgivaravgifter och skatter kommer in.