Den som jobbar med uppfödning och slakt av kyckling löper en förhöjd risk att smittas av antibiotikaresistenta bakterier. Det framkom på Arbetsmiljöverkets seminarium i Stockholm i september.
Det är de antibiotikaresistenta ESBL-bakterierna som är problemet inom uppfödning och slakt och det är vanligt förekommande inom både svensk och utländsk kyckling.
Undersökningar har visat att det är avelsdjur som importeras till Sverige som bär med sig bakterierna som sedan sprids inom svensk kycklinguppfödning. I en studie från 2010 fann man förekomst av ESBL-bildande bakterier hos 34 procent av kycklingarna. Som högst var förekomsten 54 procent år 2011. Därefter har förekomsten sjunkit som en följd av att branschorganisationen Svensk Fågel krävt förändrade rutiner hos de globala företag som levererar avelsdjur till Sverige.

De två överläkarna Ingemar Qvartfordt, Sahlgrenska, och Ann Tammelin, Karolinska Institutet, har i sin kunskapssammanställning (2018:6) kommit fram till att det endast är inom kycklingproduktionen det finns en förhöjd yrkesmässig risk att drabbas av ESBL-bakterier. För den som jobbar med gris- och nötuppfödning samt slakt gör det alltså inte det, varken för ESBL eller de andra typerna av resistenta bakterier MRSA och VRE.

Sverige befinner sig fortfarande i en gynnsam situation. Redan om man tar klivet över sundet till Danmark så finns multiresistenta MRSA-bakterier i grispopulationen och bland dem som yrkesmässigt arbetar med uppfödning och slakt.
De båda överläkarna understryker att det finns stora kunskapsluckor. För att avgöra om det finns en ökad risk i en viss arbetsmiljö måste man veta förekomsten av resistenta bakterier i normalfloran på bärare och det vet man inte.
– Vi vet inget om förekomsten av resistenta bakterier, det är en kunskapslucka. Det går därför inte att avgöra om de som arbetar i viss miljö löper större risk, sa Ann Tammelin.
Enda undantaget är kycklingproduktion där en förhöjd yrkesmässig risk är belagd därför att ESBL-bakterierna är så vanliga bland kycklingarna.

Fakta • ESBL-bildande bakterier

ESBL står för ”expended spectrum beta-lactamases” och är enzymer som bryter ner de viktiga antibiotikatyperna penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som bildar ESBL är resistenta (motståndskraftiga) mot dessa läkemedel.
Bakterierna som bildar ESBL finns i huvudsak hos människa och djur som en del av den normala bakterifloran. Människor smittas därför via händer, föremål eller vatten som förorenats med bakterier från människors eller djurs tarmflora.
Undersökningar av livsmedel i Sverige visar att ESBL-bildande bakterier är mycket vanliga på kycklingkött, såväl svenskt som utländskt.
Det är avelsdjur som importeras till Sverige från de globala företagen som sprider de resistenta bakterierna.
Den som arbetar i en miljö där man håller kyckling ska ha god handhygien och tänka på att inte stoppa något i munnen innan man tvättat och desin-ficerat händerna. Det är också bra om man byter om innan man lämnar arbetsplatsen och särskilt tänker på att byta stövlar och skor.
ESBL-bildande bakterier kan finnas i tarmkanalen hos fullt friska männi-skor och djur utan att orsaka sjukdom. Samtidigt kan bakterierna var en källa till framtida infektioner som är svårbehandlade.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt och Arbetsmiljöverket