Mer än 25 000 personer skulle behöva rekryteras till livsmedelsföretagen det kommande året, ett skriande behov, enligt en ny studie. Olika problemområden beskrivs, men inget om behovet av högre löner.

– Som denna studie visar är behovet av arbetskraft stort inom hela livsmedelsindustrin. Enkäten har inkluderat både stora och små företag från alla våra olika branscher och har även kompletterats med djupintervjuer och tidigare utförda studier av arbetskraftsbehovet inom sektorn. Resultatet har sedan generaliserats mot livsmedelsindustrin i sin helhet, säger Joel Andersson från Livsmedelsföretagen.
Han är en av författarna till studien som bygger på enkäter till 4 300 företag inom livsmedelsbranschen, de flesta av dessa är små och medelstora. Det genomsnittliga livsmedelsföretaget har elva anställda.
I studien Arbetskrafts- och kompetensstudie inom livsmedelssektorn 2018, som kom i oktober, beskrivs en situation som är både hoppfull – det är mycket arbetskraft som behövs – och problematisk.

Sju av tio företag har för avsikt att växa de kommande fem åren och bedömer att de behöver rekrytera personal.
Många av företagen uppger att befintlig personal får arbeta mer på grund av arbetskraftsbrist och att de dessutom till stor del behöver använda sig av både inhyrda och säsongsanställda. I 27 procent av företagen minskade produktionen på grund av bristen på personal.
Generellt vittnar företagen om utmaningar att hitta rätt utbildning och personer med nyckelkompetens. Teknisk personal som högskole- och gymnasieingenjörer efterfrågas i hög utsträckning men de har inte hittat till livsmedelsbranschen.

Marknad, ekonomi och administration är lättare att rekrytera till medan det är mycket svårare att rekrytera till produktion, produktutveckling och innovation. Det gäller för alla företag.
En majoritet av företagen upplever att konkurrensen om arbetskraft från andra branscher är ett hinder. Företagen lyfter fram behovet av att göra jobb inom livsmedelsindustrin mer attraktiva. Fler måste lockas tidigt att arbeta med livsmedel och se det som en karriärväg.

• En rimlig gissning är att de lägre lön-erna inom livsmedelsindustrin jämfört med andra branscher gör jobben mindre attraktiva och att det därmed blir svårare att rekrytera. Varför tar inte studien upp det problemet?
– Lönerna på företagen är inte någonting som explicit har behandlats i vår förstudie. Fokus har istället legat på utbildningsbehov och vilka typer av befattningar som företagen behöver. Det är även någonting som vi kommer att arbeta vidare med i det större projektet, säger Joel Andersson och fortsätter:
– Inom ramen för projektet kommer vi att arbeta med reguljära företagsanalyser och validering av produktionspersonal. På så sätt kan vi undersöka kompetensbehoven hos varje företag och hjälpa företagen med dessa behov. Inom ramen för validering avser vi även att undersöka hur man kan arbeta med utbildning av de anställda i pågående produktion på det mest effektiva sättet.

• Hur kommer det sig att löner finns med i en annan del av er studie? Den som tar upp mjölkböndernas och kycklinguppfödarnas rekryteringsbehov. Där ställs frågan om de har erbjudit högre lön för att locka till sig personal.
– Det kan jag inte svara på men gissningsvis togs det upp i någon av djupintervjuerna som genomfördes med dessa företag.
Mer mat, fler jobb är ett treårigt projekt som Livsmedelsföretagen gör i samarbete med LRF och Arbetsförmedlingen och som finansieras av Europeiska socialfonden, ESF.