Vad gör vi när så många röstar på SD?

Valresultatet väcker frågan: Vad gör en fackklubb när många av medlemmarna röstar på SD? Fredrik Augustsson har ett svar och den korta versionen är att vi tar en gemensam fajt för bättre villkor på jobbet.

Fredrik Augustssons tanke är enkel. Det är genom kollektiv styrka och sammanhållning som de anställda kan uppnå bättre arbetstempo, bättre schemaläggning, bättre lönesystem och bättre kompisskap.
Svaret är verkligen inte nytt, men det är ideologiskt viktigt efter valet i september, för det innebär att de politiska partier som har lagförslag och lösningar som försvårar sammanhållningen och den kollektiva styrkan på arbetsplatsen är kontraproduktiva att rösta på.
Allt beror på hur man själv prioriterar. Hur man vill utvecklas som människa. Hur man ser på facket som ett verktyg för ett bättre liv.
Det är om det här Fredrik Augustsson undervisar i den fackliga kursen Insikter som ges på Albins folkhögskola i Landskrona. Det är en gemensam LO-kurs som är två veckor lång, fem gånger fem dagar. Deltagarna bor inte på skolan utan åker hem på kvällen. Den vänder sig till LO-medlemmar som har ett fackligt uppdrag och vill gå vidare, vill fördjupa sig, vill vrida och vända på sina värderingar.

Fredrik Augustsson gick själv kursen efter att han varit fackligt aktiv på Volvo Cars i Olofström i Blekinge. Där jobbade han i 13 år med att göra karossdetaljer. 2008 genomgick Volvo ett stålbad, många sades upp, och han var en av dem som fick gå.
– Men det var en bra deal som vi fick. Jag hade sex månaders arbetsbefriad uppsägningstid och massor med komp och semester sparad. Det innebar att jag hade betalt under ett år. Jag tyckte att det var dags att göra något nytt och var sugen på att undervisa.
Han läste pedagogik och utbildade sig till folkhögskolelärare. För honom blev den fackliga kursen en vändpunkt, det finns ett före och ett efter Insikter.
– Om jag tittar tillbaka på mitt liv kan jag konstatera att jag inte gick klart gymnasiet. När jag var 16–17 år hoppade jag av och började jobba på Volvo och nu är jag glad över att jag gjorde det, för det innebär att jag kommit till den platsen där jag är nu, och då menar jag att det gett mig större ödmjukhet och förståelse för vad det handlar om.
Fredrik Augustsson tror att det absolut viktigaste verktyget från fackligt håll är bildning och då menar han inte en facklig utbildning för att utföra ett uppdrag utan något som förändrar ens sätt att se på sig själv och samhället.
– Det som behövs är verktyg och hopp. Med de två i kombination kan vi förändra världen. Det vet vi för det har vi gjort tidigare.

För att göra det mer konkret tar han sitt eget sätt att jobba med fackklubbar som exempel.
– Det gäller att plocka fram riktiga syften och mål. Man kan börja med flummiga grejor som vill än hit och än dit, men de måste kokas ner i krav som går att samlas runt.
Det är så det måste börja, enligt Fredrik Augustsson. Därefter blir han mer kontroversiell. Han menar att klubben ska sluta med att serva medlemmar och istället engagera medlemmar.
Istället för att bedriva verksamhet, driver man på verksamhet, istället för att bedriva facklig utbildning, så ska man köra utbildning i facket, det vill säga man ska sluta berätta vad lagarna säger och istället lära människor varför vi har lagarna.
– Det där är två helt skilda saker. Man slutar med information helt. Man upphör. Vi informerar våra medlemmar, vi har mejllistor, vi hänger upp på anslagstavlor. Det är något jag får klubbarna att sluta med. Från och med nu är det ingen information utan bara kommunikation, säger han och fortsätter:
– Det ska vara medlemmarna som driver sina frågor. Det är inget som går över en natt, men det kan gå över kanske hundra nätter. När medlemmarna känner att det här är vårt verktyg för att ta oss dit vi vill, ja, då bryr de sig också och företaget kan inte spela ut klubben mot medlemmarna utan plötsligt blir klubben medlemmarna.

• Är det här en del av bildningen?
– Ja, det kan man säga.

• Spelar det någon roll om det i detta sammanhang är många på arbetsplatsen som röstar på SD?
– Ja, både ock. Jag tänker så här. Det här är inget fotbollslag. Kan vi få människor att förstå varför vi gör det vi gör, då kommer de att sluta rösta fel, men vi kan inte få människor att sluta rösta fel, om vi inte kan få dem att förstå varför vi gör det vi gör.
Han menar att grundfelet är att fackföreningsrörelsen blivit en serviceorganisation som till stor del säljer olika tjänster.
– Varför ska jag vara med i facket? Ja, du får det här och det här. När jag får frågan varför jag är med i facket säger jag att det kommer från mitt hjärta. Vad får jag för det? Ingenting. För det är vad det handlar om. Du uppnår något genom facklig organisering, men det är något helt annat.

• Egentligen säger du att om man uppnår en kollektiv styrka så kommer också en följd av det bli att medlemmarna som utgör den kollektiva styrkan röstar på rätt parti?
– Ja, det är den enkla och snabba versionen. Det är svårt att rösta på partier som vill avskaffa den kollektiva styrkan och göra det svårare för oss att hålla ihop.

Han jobbar själv både fackligt och politiskt och det innebär inte, säger han, att han tycker att allt Socialdemokraterna gör är bra utan mycket är en massa skit.
– Men jag konstaterar att de röda partierna vill åt det håll jag vill, de andra partierna vill åt ett annat håll och det är inte dit jag vill.