…före detta jämställdhetsansvarig på det globala facket IUL i Genève och gästredaktör för Arbetarhistoria nr 3-4 2018.

Varför har ni skrivit om globala facket?
– Vi ville uppmärksamma att det svenska Hotell- och Restaurangfacket, HRF, fyllde hundra år 2018 genom att publicera forskning om denna yrkesgrupps villkor runt om i världen.

Var de betydelsefulla?
– Ja, de har en spännande historia som inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Svenska HRF:s ordförande Sigvard Nyström blev ordförande i den internationella fackgruppen 1971 och hade den posten i det globala facket IUL från 1977 till 1981. Han skrev första delen av IUL:s historia som publicerades på fem språk mellan 1983 och 1984.

Gjorde han något mer?
– Det var Sigvard Nyström som öppnade för fackligt bistånd, vilket var kontroversiellt, på grund av det kalla kriget, då både USA och Sovjetunionen använde sig av facken i sin kamp om världsdominans.

Att värna om den fria och medlemsstyrda fackföreningen var nödvändigt?
– Ja, och Sigvard Nyström visade att det var möjligt. Med det fackliga biståndet kunde IUL stödja fackföreningarna i tredje världen som växte i styrka och tillförde nya erfarenheter och perspektiv. Det var han som värvade mig till IUL i Genève, där jag har jobbat från 1974 fram till för ett år sedan.

Så vad finns det för artiklar i detta nummer av Arbetarhistoria?
– Det finns ett utdrag ur Sigvard Nyströms IULs historia. Diane Kirkby skriver om kvinnliga hotellarbetare i Australien, Patricia ven den Eckhout om hur facket förhöll sig till dricksen, Dorothy Sue Cobble om det framgångsrika amerikanska facket för servitriser som införde nya kampmetoder, till exempel att söka stöd hos krogarnas stamgäster.

Inget från Norden?
– Jo, ett mycket läsvärt bidrag av Nina Trige Andersen om det danska facket som på 1980-talet fick med de filippinska migrantarbetarna i sin fackförening. De kämpade för bättre villkor i den kedja som idag heter Scandic. Fotot på numrets framsida är därifrån.