Kurt får livränta efter lång kamp

Kurt Persson tänkte inte på att värken i axlar och knän kunde vara en arbetsskada. Genom Livs fick han hjälp att få den godkänd och därmed fick han livränta plus ersättning från AFA Försäkring, vilket var en välkommen överraskning.
Efter en längre vistelse i Thailand är Kurt Persson precis hemkommen. Att han är tillfreds med tillvaron är ingen underdrift. Efter många turer har han till slut fått sin arbetsskada godkänd och får livränta från Försäkringskassan vilket även resulterat i ersättning från AFA Försäkring.
– Jag har svurit över facket och de höga avgifterna många gånger. Men i dag är jag oändligt tacksam över att jag varit medlem och inte gått ur facket. Aldrig att jag hade kunnat driva det här själv, säger Kurt Persson som fyller 67 år i oktober.
Han vill inte gå in på vilka summor det handlar om som han fått.
– Skriv att jag har så jag klarar mig. Framför allt vill jag lyfta fram all hjälp jag fått av facket, säger Kurt Persson.
Det är inte helt lätt att hänga med i alla turer som varit. Att få arbetsskadan godkänd har tagit flera år och varit ganska så tålamodsprövande.
– Om det inte varit för det stöd jag fått från Livs hade jag gett upp för länge sen.

Kurt Persson har ett långt förflutet inom bagerinäringen. Han jobbade från 1971 till 2015 som säljande chaufför men även som enbart brödsäljare och enbart brödutkörare.
– Jag har arbetat i ett sträck, inte börjat och slutat, men arbetsgivarna har växlat i och med att företaget jag arbetat på har bytt ägare.
När han började arbeta var det kooperationen som ägde bageriet i Västberga i södra Stockholm. Det gick under namnet San Remo. Det gjorde det även i folkmun, trots att bageriet bytte ägare och namn ett antal gånger. På slutet ägdes det av Fazer som lade ner verksamheten 2006. Då fick Kurt Persson fortsatt arbete på den nya terminalen som byggdes i Slagsta utanför Stockholm.
I mitten av september 2012 sa hans kropp ifrån och han var tvungen att sjukskriva sig från jobbet som brödutkörare på grund av outhärdlig värk i så väl knän som axlar.
– Jag kände att jag var en fara i trafiken, jag kunde inte sova på nätterna för att jag hade så ont.
Värken gick inte över med mindre än att han tvingades operera så väl knän som axlar. Det tog tid och det var nära att han blev utförsäkrad i väntan på operation.
År 2014 genomgick han den sista operationen. Han var då 62 år och hade jobbat i över 40 år.
– Då tog jag mig en allvarlig funderare om det verkligen var värt att fortsätta slita ut kroppen efter alla operationer. Det gick rykten att de kanske skulle minska antalet chaufförer. Jag tänkte att då kan väl jag ställa mig först i kön att bli bortplockad.

Sagt och gjort. Han kontaktar företaget. Han framför samtidigt att om han går i förtid så vill han ha viss ersättning. Det blir blankt nej. Det är då han bestämmer sig för att koppla in facket och det är då som han får kontakt med Natasa Stojkovic, som då var lokalombudsman i Livs region Öst. (Numera är hon central ombudsman.)
– Det var 2014 på sommaren som Livs ombudsman säger att värken du berättar om i axlar och knän tycker jag att vi ska anmäla som arbetsskada. Du har haft ett jobb med väldigt mycket släpande och dragande.
Det här hade ingen fört på tal innan. Det var inte heller något som han själv reflekterat över. För honom utgick ersättning vid arbetsolyckor, att det även kunde utgå för arbetsskador var inget han tänkt på.
– Livs ombudsman sa att jag hjälper dig. Jag tar på mig det hela. Jag åker till din arbetsplats och dokumenterar vad ditt arbete har inneburit. Sedan anmäler vi detta som arbetsskada och så får vi se vad som händer.
Han får hjälp att göra en noggrann dokumentation av hur skadan uppstått och han får även hjälp med de handlingar som ska skickas till Försäkringskassan.
Inte nog med det, han får också hjälp med att nå en uppgörelse med företaget för att sluta i förtid.
Men Försäkringskassans handläggning av hans ansökan om arbetsskada tar tid. Så sommaren 2015 får han besked om att det är avslag. Han överklagar och hösten 2015 får han avslag igen.
Nu kopplas LO-TCO rättsskydd in. Att denna möjlighet till juridisk hjälp ingår i fackavgiften kände Kurt Persson inte till. Ytterligare något som han nu efteråt vill lyfta fram som positivt med medlemskapet. Han blir förvarnad om att den juridiska processen ska ta tid och det gör den också.
– Jag fick avslag i första instansen. Beslutet överklagades. Så strax innan midsommar 2017 får jag besked att jag fått min arbetsskada godkänd och att jag skulle få livränta. Jag dansade på moln. Tänk att efter så lång tid äntligen få rätt.

Han tror därmed att allt är frid och fröjd. Då får han veta att ärendet ska skickas vidare till AFA, att det är en försäkring som ingår i kollektivavtalet, och att det även kan handla om ersättning därifrån när han nu fått sin arbetsskada godkänd av Försäkringskassan. Efter utredning så beviljas han ersättning från AFA, han får välja mellan en månatlig ersättning eller ett engångsbelopp.
– Jag trodde knappt det var sant. Tänk vilket skydd man har om man drabbas av en arbetsskada och får den godkänd. Men jag hade aldrig klarat detta om det inte varit för den hjälp jag fått av facket. Jag är verkligen otroligt tacksam.
Men han är mycket kritisk till hur arbetsgivaren skött sig.
– Min arbetsgivare ringde inte en enda gång under de år som jag gick sjukskriven och frågade hur det var med mig. Då hade jag ändå varit anställd i nästan 40 år. Min arbetsgivare visade ett totalt ointresse för hur jag mådde, säger han och fortsätter:
– Det var till och med så att Försäkringskassan reagerade när jag berättade att min arbetsgivare inte hört av sig. Det är ju arbetsgivarens ansvar. Nu har jag ett socialt liv, men om det inte varit så hade det varit förödande.

• Vilket råd vill du ge andra?
– Spara alla handlingar som läkarintyg och liknande. Att dokumentera så fort man får ont av arbetet är mycket betydelsefullt. A och o är också att kontakta facket så fort som möjligt. Och tappa inte sugen även om det tar lång tid.