Arbetslöshet slår hårt mot folkhälsan

– Det jag vill få fram är att arbetslöshet är ett folkhälso-problem. Det är mitt främsta budskap. Som arbetslös tappar du i hälsorelaterad livskvalitet och lider mer av ångest och depression. På tio år förlorar du ett hälsosamt år, säger forskaren Fredrik Norström.
Vid Blodcentralen på Norrlands universitetssjukhus väntar Fredrik Norström som tar mig genom de labyrintiska korridorerna till sitt arbetsrum som inte är stort men ändå rymmer det nödvändiga: skrivbord med dator, bokhylla och en besöksstol.
Han var en mattebegåvning i skolan, tycker fortfarande om att spela poker och schack, började på matematikerprogrammet på Umeå universitet när han var 19 år. Då visste han inte alls vad ämnet gick ut på, tyckte bara att det var roligt.
Efter avslutad forskarutbildning gjorde han ett kort mellanspel som biostatistiker på AstraZeneca i Södertälje innan han 2005 återvände till Umeå universitet, där han fick en forsknings- och undervisningstjänst vid institutionen för epidemiologi och global hälsa. 2012 fick han doktorsexamen och sedan några år tillbaks är han forskningsledare för ett eget projekt.

Hög arbetslöshet och utbrändhet på grund av hög arbetsbelastning är två stora folkhälsoproblem i Sverige, men av någon anledning har dessa komplexa problem inte blivit utvärderade ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. I projektet Är en bättre folkhälsa värd sitt pris? gör hans forskargrupp det.
– Jag tvivlar inte på att det finns arbetsmarknadsåtgärder som är väldigt effektiva men ändå kvarstår att arbetslösheten bitit sig fast på hög nivå sedan 1990-tals krisen. Hälsoperspektivet tycker jag borde vara en viktig del för att lösa det här pusslet.
När han sökte forskningsanslagen började han med att söka och läsa vetenskapliga artiklar över hela världen som behandlade sambandet mellan arbetslöshet och hälsa. Som startpunkt satte han år 2005 eftersom arbetsmarknaden innan dess såg annorlunda ut. Litteraturgenomgången visade att det fanns 42 artiklar och av dessa var hela 31 från Europa.
– I artiklarna görs ett enhälligt konstaterande att arbetslöshet inte är bra för din hälsa. Då avses både självskattad hälsa och objektiv hälsa. Det finns också studier som visat att självmord är vanligare bland arbetslösa.

• Du menar att konsekvenserna för hälsan borde vara med när man talar om arbetslöshet?
– Ja, absolut.
Den forskning som han har gjort visar varför det borde vara en självklarhet. Arbetslöshet är generellt sätt ett hårt slag mot hälsan. För den drabbade individen leder det till försämrad livskvalitet.
Det finns ett internationellt vedertaget standardmått på hälsa som kallas EQ5D. Man stöter på det om man genomgår en behandling på ett svenskt sjukhus. Det är ett sätt att utvärdera hur effektiv behandlingen varit.

Måttet baseras på självskattad hälsa och består av fem frågor som rör aktiviteter, smärtor och besvär och har tre svarsalternativ: inga problem, måttliga problem och extrema problem.
I medicinsk utvärdering har det varit väldigt populärt och det har använts 20–30 år. Fredrik Norström är den första som använder sig av EQ5D för att mäta effekten av arbetslöshet på den drabbades hälsa.
Arbetslöshet definieras som minst sex månader utan arbete under de senaste tre åren.
– Jag ställer EQ5D:s frågor till både arbetslösa och de som har arbete för att fånga upp skillnader mellan dem.
Han skickade ut en enkät till ett tvärsnitt av befolkningen, 2 500 personer, och fick svar från 1 000. Det blev en liten grupp arbetslösa, bara runt 100 personer.
Undersökningen visade att den som är arbetslös förlorar ett helt hälsorelaterat levnadsår per tionde år.
Det som är unikt med Fredrik Norströms studie är att den fångar arbetslöshetseffekten med ett konkret mått, kallat QALY, vilket står för kvalitetsjusterade levnadsår. Det skapar möjligheter att jämföra hur hälsan påverkas av olika folkhälsoproblem som arbetslöshet och arbetsbemanning.
– Jag vill inte påstå att det är måttet som ska styra alla beslut, men det är det bästa vi har i nuläget och är det mest vedertagna internationellt. Det vore logiskt att ha det som en bakgrund när man prioriterar olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Försämrad hälsa ökar risken att drabbas av arbetslöshet visar forskningen. Dessutom är det sannolikt svårare att få nytt jobb eftersom arbetslösheten påverkar hälsan negativt.

Som en del av projektet räknar Fredrik Norströms grupp på vilka kostnader och vinster som uppstår om arbetslösheten minskas genom att fler skattefinansierade jobb skapas inom den underbemannade vårdsektorn.
Hälsoekonomi handlar om att göra sådana beräkningar: Hur mycket mindre hälso- och sjukvårdskonsumtion, mätt i vårdbesök och inlagda dagar på sjukhus, ger minskad arbetslöshet upphov till? Vad blir kostnaden och vinsten för samhället? Vad blir kostnaden och vinsten för individen?
Det finns teorier från 30 år tillbaka som lyfter fram vikten av att ha ett arbete, eftersom det ger rutiner, gå upp på morgonen, åka till jobbet, bli delaktig i en social gemenskap. Alla dessa komponenter är viktiga delar i att ha ett arbete och de har stor betydelse för en persons hälsa och livskvalitet.
– Jag tycker att beslutsfattare på ett bättre sätt borde precisera vilka åtgärder man prioriterar utifrån vilka som har störst behov av dem. Vilka är det som av hälsoskäl behöver få ett arbete, vilka grupper har störst behov och vilka är kostnaderna och vinsterna för dem och för samhället?